Varför ska Granhult läggas ned?
»Vill myndigheten bara ha stora institutioner med många platser?« frågar sig anställda på ungdomshemmet Granhult som Statens institutionsstyrelse, SiS, vill stänga.
För drygt tre veckor sedan fick vi besked av verksamhetsdirektören vid Statens institutionsstyrelse, SiS, att han lagt ett förslag om att avveckla vår arbetsplats, vår institution, Granhult.
Vi blev informerade om att valet fallit på Granhult utifrån ett antal parametrar och att det inte beror på det arbete vi utför eller våra resultat.
SiS ungdomshem Granhult tar emot pojkar i åldern 16–20 år med missbruksproblematik och kriminalitet. Majoriteten av pojkarna är placerade med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
Efterfrågan på platser för pojkar ökar och är mer än dubbelt så stor som efterfrågan på platser för flickor. Efterfrågan på platser för flickor har minskat sedan 2008.
 	Granhult är en liten institution med tolv platser i Bergslagens djupa skogar. Vi arbetar med behandling utifrån tolvstegsprogrammet och
 	kriminalitetsprogrammet och har även den vårdkedja som vår generaldirektör efterfrågar. De båda behandlingsformerna har evidens.
Granhult har funnits länge och 2009 utökades antalet platser då en helt ny låst avdelning byggdes. De senaste åren har Granhult haft full beläggning och budgeten har gått ihop.
SiS vill kvalitetssäkra sin verksamhet och i alla mätbara resultat ligger Granhult bäst till eller i alla fall i toppen.
Trots att den utredning om LVU som Håkan Ceder gör på regeringens uppdrag ska vara klar i mars vill SiS alltså förändra och skära i sin verksamhet redan nu. »Lotten« föll på Granhult. Hur är det möjligt att man väljer att stänga en välfungerande institution, kanske den bästa inom myndigheten? Är det överhuvudtaget platser för pojkar som ska dras in när det är efterfrågan på platser för flickor som minskar?
Vi frågar oss om inte SiS borde skära ned där verksamheten är som sämst, och även titta på viktiga faktorer som ekonomi och innehåll.
Kanske är det så att frågan handlar om mer än att avveckla Granhult – om hur SiS vill bedriva vård och behandling av våra ungdomar och om vilken inriktning vården ska ha? Vill myndigheten bara ha stora institutioner med många platser?
 	På många sätt har vi svårt att förstå varför just Granhult ska läggas ned. Vi undrar om det finns andra faktorer som påverkat förslaget – faktorer som ingen vill erkänna.
 
 	Daniel Belsby
 	Patrik Borup
 	Marie Brunning
 	Linda Eriksson
 	Ulrika Eriksson
 	Ulf Fröding
 	Morgan Gustavsson
 	Albin Jansson
 	Pontus Jansson
 	Carina Larsson
 	Johan Larsson
 	Pia Niskanen
 	Weiko Niskanen
 	Susanne Persson
 	Anna Maria Resare
 	Ilber Ylberg
 	Paul Quinn
 	Klas Östman
 	anställda på Granhults ungdomshem 
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.