Annons:

Bild: Getty Images

Du kan få ersättning för att vårda en anhörig

KORT OM: NÄRSTÅENDEPENNING2025-12-17

Den som vårdar en svårt sjuk person kan få närståendepenning från Försäkringskassan. Det är en ersättning som många inte känner till, bedömer myndigheten.

  1. Ersättning vid livshotande sjukdom
    Den som vårdar någon som är allvarligt sjuk, med ett livshotande tillstånd, kan få närståendepenning. Det är en ersättning för förlorad inkomst som betalas ut till en person som hjälper till att ta hand om den sjuke. Syftet är att den närstående ska vara ett stöd, inte ge medicinsk vård.

  2. Dagarna kan delas
    Ersättningen är på sjukpenningnivå och kan ges i upp till hundra dagar. Ersättningsdagarna är kopplade till den sjuke, och fler än en person kan ansöka om närståendepenning. De får då dela på dagarna. Det går att söka ersättning för del av dag på samma sätt som i andra dagersättningar – trekvarts, halv eller kvarts dag.

  3. Släktskap är inget krav
    Ersättningen betalas oftast ut till en familjemedlem. Men man måste inte vara släkt för att få närståendepenning, även exempelvis en vän kan få ersättning. Det som krävs är att den sjuke ger sitt samtycke. Om det är ett barn som är sjukt är det normalt vårdnadshavaren som samtycker.

  4. Ett läkarutlåtande behövs
    Eftersom närståendepenning bara beviljas vid svåra, livshotande tillstånd krävs ett läkarutlåtande. Det finns undantag, exempelvis om Försäkringskassan redan har en utredning som ger ett fullgott beslutsunderlag. Detsamma gäller om en person söker ersättning flera gånger för samma sjuka närstående.

  5. Ledigheten är en rättighet
    Som anställd har du rätt att ta ledigt från jobbet för att ta hand om en svårt sjuk närstående. Om det är möjligt ska du tala om hur länge du planerar att vara ledig. Du får avbryta en planerad ledighet och återgå i arbete. Vissa arbetsgivare betalar ut ett tillägg till närståendepenningen, men något sådant finns inte i de centrala avtalen för STs medlemmar.

  6. Att anpassa arbetet är en möjlighet
    Lagen ger dig rätt att begära flexibla arbetsformer om det krävs för att du ska kunna ge omsorg till make, maka, barn, förälder eller en annan person som bor i ditt hushåll. Nekas du anpassning ska arbetsgivaren motivera beslutet.

Ersättningen infördes 1988  

Närståendepenning infördes 1988, och antalet dagar ersättningen kan betalas ut har sedan dess ökat från 60 till 100. I mitten av 1990-talet fick drygt 5 000 personer närståendepenning, förra året var antalet över 17 000. Försäkringskassan bedömer i en analys från 2018 att försäkringen kan vara underutnyttjad, på grund av att kunskapen om den inte är så spridd.

Fler kvinnor än män får närståendepenning

Betydligt fler kvinnor än män vårdar anhöriga med närståendepenning. Den typiska ersättningsmottagaren är en kvinna som fyllt 45 år. Sannolikt handlar det i många fall om vård av en sjuk förälder – de flesta som vårdas av närstående är över 65 år. I genomsnitt använder ersättningstagarna fem dagar med närståendepenning.