Missnöje med arbetsmiljön efter nedskärningar
I december kom beskedet att 33 tjänster skulle försvinna på Universitets- och högskolerådet. Nu är processen avslutad, men stämningen på myndigheten är fortfarande dålig och förtroendet för ledningen lågt, säger Anneli Schönning, ledamot i STs sektionsstyrelse.
I somras rapporterade Publikt att Universitets- och högskolerådet, UHR, planerade att säga upp nästan var tionde anställd. Ett underskott på 38 miljoner kronor var orsaken till att ledningen ville minska bemanningen med 33 tjänster. Exempelvis skulle analysenheten krympas från 15 till 5 personer.
Förhandlingarna avslutades strax före jul.
– Det erbjöds lösningar för några medarbetare, så till slut var det 25 som fick besked om uppsägning, säger Anneli Schönning, ledamot i STs sektionsstyrelse på UHR.
Det besvärliga ekonomiska läget har påverkat stämningen på myndigheten. Redan förra våren, när informationen om underskottet blev känd, kritiserades ledningen för att inte svara på hur en så stor förlust hade kunnat uppstå. Det fick frustrationen att växa bland medarbetarna.
Året som gått har varit tufft, konstaterar Anneli Schönning.
– Vansinnigt tungt och jobbigt. Det har varit en enorm oro för alla anställda.
Enligt STs företrädare har en förtroendekris uppstått mellan myndighetens högsta ledning och personalen. Trots att förhandlingarna är avslutade kvarstår missnöjet.
Anneli Schönning menar att arbetsmiljön inte har varit bra på flera år.
– Så det är inget nytt. Men nu är det inte många som tycker att det är kul att gå till jobbet, säger hon.
Ernst Lindqvist, ersättande huvudarbetsmiljöombud på UHR, bekräftar att det finns ett missnöje bland medarbetarna inom delar av organisationen. Starkast är det bland dem som direkt eller indirekt drabbats av neddragningarna, säger han.
Enligt honom beror kritiken främst på den senaste omställningsprocessen, men även på tidigare omorganisationer, då myndighetens mål har ändrats. Många anställda upplever att det är oklart vad det nya målet är och varför de ekonomiska problemen uppstod. Det har skapat ett tillitsproblem, menar Ernst Lindqvist.
– Jag tycker att ledningen har uppfattat detta som en prioriterad fråga och vill jobba med aktivt med den. Men det är för tidigt att säga om det kommer att förbättra tilliten. Man har försökt hantera det som en vanlig arbetsmiljöproblematik när det egentligen handlar om ett ganska utbrett missnöje, säger han.
Josefin Lindberg, HR-chef på UHR, framhåller att myndigheten fortfarande befinner sig mitt i omställningsprocessen, även om arbetsbristförhandlingen är avslutad. Uppsagda medarbetare jobbar kvar och den nya organisationen har ännu inte hunnit sätta sig. Att det uppstått oro är inte unikt, menar hon, och betonar att det är vanligt på arbetsplatser som genomgår stora förändringar.
Vad gäller uppgifterna om en förtroendekris mellan ledning och anställda understryker Josefin Lindberg att de signaler som kommit fram i samband med omställningsprocessen tas på allvar.
– Men jag kan konstatera att upplevelsen av omställningen varierar mellan olika delar av verksamheten, säger hon.
Att ta sig igenom processen kommer att ta tid, konstaterar Josefin Lindberg. Flera åtgärder kommer att genomföras för att stötta medarbetarna, uppger hon.
– Vi har många samtal ute på enheterna. Vi arbetar aktivt med de saker som kommit fram i vår medarbetarenkät, pulsmätningar och de medarbetarsamtal vi har nu. Vi jobbar med friskfaktorer just för arbetsmiljöfrågor och med företagshälsovård och arbetsmiljökommitté.
Det har också förts samtal mellan ledningen och arbetsmiljöombud på enheterna, berättar Ernst Lindqvist. En ny modell för arbetsmiljöarbetet har tagits fram, och enligt honom uppfattar arbetsmiljöombuden den som något bättre än den tidigare.
Nyligen tog arbetsgivaren också upp möjligheten att använda omställningsmedel för kompetensutveckling och för att få i gång den nya organisationen.
Det är ett förslag som välkomnas av ST på UHR, säger Anneli Schönning. Samtidigt är hon orolig för arbetsbelastningen. Under den period då nedskärningarna genomförts har vakanta tjänster inte tillsatts, vilket ökat arbetsbördan för medarbetarna, enligt ST-sektionen.
– Ska jag vara helt uppriktig är STs uppfattning att myndigheten inte kommer att kunna genomföra alla sina uppdrag i tid. Åtminstone inte utan krav på övertid. Den kommande tiden kommer att innebära en pressad arbetssituation för många, säger Anneli Schönning.
Enligt HR-chefen Josefin Lindberg arbetar arbetsgivaren med åtgärder även på detta område.
– I den senaste medarbetarenkäten fanns starka önskemål om att vi ska kommunicera mer kring våra uppdrag och mål. I det ligger också önskemål om tydliga prioriteringar, vilket är en av våra åtgärder rörande arbetsbelastningen.
Kan det bli fler neddragningar på UHR framöver?
– Vi är i en pågående förändring, men som det ser ut nu har vi gjort det vi behöver för den här omställningen, säger Josefin Lindberg.
Trots kritiken mot arbetsmiljön anser både fack, skyddsombud och arbetsgivare att dialogen parterna emellan har förbättrats.
Än så länge ser dock arbetsmiljöombudet Ernst Lindqvist inga tecken på att arbetsmiljön är på väg att förbättras. För att det ska ske måste ledningen vara mer transparent kring hur den ser på UHRs verksamheter och deras mål, menar han.
– Vi är under omställning och då vill folk veta om den här omorganiseringen ska förbli och om det är värt att försöka känna arbetsro och komma in i arbetet, eller om allt ändå ska rivas upp igen. Det är viktigt med transparens åt båda hållen och att medarbetarna känner att de kan ha synpunkter och att ledningen tar dem till sig, säger Ernst Lindqvist.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
