"Regionalpolitik styr Kriminalvården"

KRIMVÅRD2006-01-17

– Man kan inte lägga ner väl fungerande verksamheter när vi har skriande platsbrist, säger Per Sunneborn, ST inom Kriminalvården. Tvärtom behöver antalet platser ökas kraftigt de närmaste åren.

Strax före jul kom beskedet att Kriminalvården tänkte stänga både Norrköpingsfängelset och anstalten i Roxtuna utanför Linköping. Nu har myndighetsledningen tänkt om.

– Arbetsgivaren kom till insikt om att vi inte kan stänga Norrköping. Och vi har också i viss mån fått arbetsgivaren att ta reson när det gäller Roxtuna, säger Per Sunneborn.

Framtiden för Roxtuna blir nu i stället en flytt av hela verksamheten till Skänninge, när byggnaderna där är redo att ta emot den. I och med det beskedet kan det bli möjligt att få med de anställda i en omställning under ordnade former, hoppas han.

Regionalpolitiskt spel

Problemen i Östergötland beror delvis på att Kriminalvården blir en bricka i politikernas regionalpolitiska spel när det byggs nya fängelser i Östersund och Haparanda, anser Per Sunneborn.

– Man ska bedriva kriminalvård där det är kostnadsmässigt effektivast, säger han.

Att transportera fångar från Norrland till rättegångsförhandlingar och förhör i Mellansverige blir dyrt, och Kriminalvården får ingen ekonomisk kompensation för de ökade kostnaderna.

– Man bedriver ju inte rennäring i Skåne – det finns helt enkelt inte tillräckligt många renar att samla ihop där. På samma sätt bör man bedriva kriminalvård där de intagna är bosatta.

Fler storfängelser krävs

Beläggningen på landets anstalter var i december uppe i 97 procent. Fler döms till fängelse och strafftiderna ökar. Under den närmaste treårsperioden ska Kriminalvården bygga 1700 nya anstaltsplatser. Men 2008 kommer det ändå att behövas ytterligare två storfängelser i mellersta och södra Sverige.

Kriminalvårdens säkerhetstänkande innebär färre rymningar, men också färre permissioner och fler i isoleringsceller. Risken är enligt Sunneborn att en hårdare attityd mot de intagna bidrar till en hårdare kultur – och grövre brottslighet. Och att Kriminalvården själv bidrar till att förstärka en trend som genomsyrar samhället.

– Vi måste börja fundera över varför det är på det här viset. Håller vi på att lämna den gamla svenska modellen för kriminalvård? Och vill vi det? undrar Per Sunneborn.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA