Vi behöver ett demokratimuseum

DEBATT: DEMOKRATI2018-04-17
Populistpartier vinner makt och åsidosätter rättssystemet, och det som händer i andra länder kan hända även i Sverige. Allra mest oroande är det när stödet för demokratin försvagas bland de unga, skriver tre medlemmar i Liberalerna, som vill inrätta ett nationellt demokratimuseum.

Efter lång kamp, mot kungamakten och den politiska högern, infördes demokrati i Sverige för snart hundra år sedan. Det förtjänar att uppmärksammas, med mer än ett jubileum. Därför föreslår vi liberaler ett forum för demokratin – som också kan bli förebild för en ny typ av museum. Ett digitalt demokratimuseum skulle kunna öppna i en första form redan i höst.

En modern demokrati handlar inte om majoritetens envälde. Det krävs likhet inför lagen, oberoende domstolar, fria medier och skydd för mänskliga rättigheter. I vår omvärld ser vi hur val saboteras och rättssamhället undermineras, i olika grad, i Putins Ryssland, Erdoğans Turkiet, Trumps USA. I vår egen europeiska union finns numera folkvalda regeringar som undergräver rättsstaten och de fria medierna. En land kan inte vara en demokrati utan att vara en rättsstat. Ungern och Polen är inne på en farlig väg, i längden svår att förena med ett fortsatt medlemskap i EU. Ingen vet vart Italien tar vägen sedan populistpartierna vunnit dominans – och kanske förenas i angrepp på demokratins institutioner.

I Sverige utmanas demokratin av extremism, från höger och vänster, och av militant islamism, liksom av hot och våld mot förtroendevalda och tjänstemän. Men också av apati och minskat engagemang. Fler uttrycker stöd för tankar på »starka ledare« och expertvälde i stället för representativ demokrati. Energi i enskilda frågor kanaliseras sällan till vilja att ta ett helhetsansvar för det demokratiska systemet, runt mötesbord i den grå politiska vardagen. De förtroendevalda har blivit färre, avhoppen fler – allra flest bland unga.

Våra politiska partier har stort tryck att förändras för att inte reduceras till kampanjmaskiner, drivna av partianställda. Digital kommunikationsteknik är både ett hot och en möjlighet. 2018 borde bli startpunkten för en satsning på demokratins historia och framtid. Med digitala verktyg och fysiska möten.

Utan ungas engagemang dör demokratin sotdöden. Det är en akut uppgift att utbilda uppväxande generationer i demokrati.

En stark och levande demokrati kräver kunskap på fast grund. Ett demokratimuseum ska vara ett forum med seminarier, bibliotek och kontinuerlig kontakt med framför allt skolor över hela landet. Riksdagen, civilsamhället och det fria närings­livet bör engageras.

Vi har föreslagit att Stockholms stad medverkar för att möjliggöra Sveriges demokratimuseum – med en startpott på 5 miljoner kronor och med lokaler, på sikt i Börshuset i Gamla stan, nära demokratins centrala institutioner och tillgängligt för inte minst besökande skolklasser.

Men Demokratimuseet bör inte bara vara en fysisk plats. Det kan även bli en föregångare för ett nytt slags digitalt museum. Demokratimuseet ska kunna besökas var som helst, när som helst; där kan man förbereda, förlänga och fördjupa sin museiupp­levelse. Det digitala demokratimuseet borde också kunna öppna långt innan ett fysiskt museum står klart – ett embryo bör kunna finnas redan till december i år, till hundraårsminnet av riksdagens beslut om den allmänna rösträtten. Det fysiska museet borde kunna invigas till 2021 – hundra år efter märkesåret 1921.

Rasmus Jonlund, vice ordförande (L), stockholms stads kulturnämnd
Hanna Gerdes, ledamot (L), stockholms stads kulturnämnd
Anne-Lie Elfvén, ersättare (L), stockholms stads kulturnämnd

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

ÄMNEN:

Demokrati
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.