Annons:

Boverkets nya kontors­fastighet ligger centralt vid vattnet. Tanken är att byggnaden ska påminna om en gammal träbåt, med en fasad svart som tjära.
Bild: Getty Images, Charlotte Jolin/Boverket
Boverkets nya kontors­fastighet ligger centralt vid vattnet. Tanken är att byggnaden ska påminna om en gammal träbåt, med en fasad svart som tjära.

De anställda kunde påverka utformningen av nytt kontor

SÅ GICK DET: BOVERKET2025-12-18

I början av 2022 rapporterade Publikt om att Boverket skulle lämna den gamla kasernbyggnaden i Karlskrona i maj 2025. Nu har myndigheten flyttat in i nya lokaler, som är knappt hälften så stora som de tidigare.

Av:  Börge Nilsson

I början av 2022 rapporterade Publikt om att Boverket tecknat avtal med Skanska om att hyra lokaler i en ny byggnad som skulle vara klar för inflyttning i maj 2025, och lämna den gamla kasernbyggnaden i Karlskrona. ”Vi är i ganska stora lokaler, som egentligen inte är byggda för att användas som kontor. Det är mycket spillyta och långa korridorer”, sade STs avdelningsordförande Emma Fäldt då. Enligt den preliminära planen skulle kontorsytan minska kraftigt, från 9 000 till 4 200 kvadratmeter.

Nu

I juni i år flyttade Boverket i Karlskrona från en gammal militär byggnad med långa korridorer och egna kontorsrum till en aktivitetsbaserad miljö i ett nybyggt hus.

– Vi satt väldigt utspritt. Du kunde gå in i din ingång, sitta i ditt rum och jobba en hel dag och sedan gå hem, utan att ens ha träffat dina kollegor, säger Per Lindkvist, enhetschef för service och informationshantering på Boverket, om de tidigare lokalerna.

Myndighetens 230 anställda delar nu på 170 fullt utrustade och 60 enklare arbetsplatser samt 30 mötesrum. Huset har stora gemensamma ytor och i mitten finns en stor ljusgård med glastak.

– Vissa tycker det fungerar bra, andra mindre bra. Jag skulle ändå säga att det positiva överväger, säger Emma Fäldt, avdelningsordförande för ST inom Boverket.

De första hundra dagarna har medarbetarna kunnat skriva kritik och förslag på en whiteboard. Synpunkterna har gällt allt från att det ska finnas någonstans att hänga kläderna till hur det nya huset fungerar i stort.

Det har funnits möjligheter att påverka utformningen av lokalerna, både i medarbetardialoger och genom att enhetsrepresentanter deltagit i arbetet, berättar Emma Fäldt.

– Det skulle jag ändå lyfta fram som ett gott exempel på att man har samverkat på riktigt, så att de som är berörda involveras i processen.
Skillnaden mellan att sitta i korridor och att arbeta aktivitetsbaserat är stor, konstaterar hon.

– Man träffar på varandra på ett helt nytt sätt nu, och det är det positiva i vågskålen. Men det är ett arbetssätt som inte passar alla, många är inte bekväma med att inte veta var de ska sätta sig varje dag.

Åttio procent av de anställda har distansarbetsavtal som innebär att de jobbar hemifrån upp till 49 procent av arbetstiden. Någon utvärdering av flytten har inte gjorts, men en förhoppning från ledningen var att det nya kontoret skulle locka medarbetare till kontoret och därmed leda till ett större socialt samspel.

Blev det så?

– Min upplevelse, utan att ha något underlag, är att det absolut är fler på kontoret nu än tidigare, säger Emma Fäldt.

Enhetschefen Per Lindkvist tror också att det nya huset har lockat fler till jobbet.

– Det finns exempel på att man verkligen vill vara på kontoret för att det ger mer energi. Och det är väl jättepositivt att man ger uttryck för att man vill vara mer på sin arbetsplats än tidigare.