Tala ger problem – tiga är lugnt

FÖRDJUPNING: YTTRANDEFRIHET2006-02-22

Grundlagen skyddar kritiska statsanställda som vädrar sitt missnöje. Men i verkligheten drabbas många av repressalier från arbetsgivaren. Och det är svårt att bevisa att det är kritiken som ligger bakom.

Av:  Rickard Jakbo

Inom staten är din lagliga yttrandefrihet större än på
någon annan arbetsplats.Men i praktiken handlar det om vilken chef du har. Det menar flera av STs förtroendevalda.

–Chefen avgör takhöjden, säger Ing-Marie Sandin.

Hon är ordförande i Stockholmssektionen av ST vid Skatteverket och har nyligen fått stöd för den tesen. I den senaste arbetsmiljöundersökningen har de anställda i Stockholm tagit ställning till påståendet: »Förslag till förbättringar tas emot positivt.« Ungefär hälften av de som svarade höll med.

–Det visar kanske att en del chefer har svårt att skilja på sak och person och att chefen har en viktig roll för arbetsmiljön. Har de anställda högt förtroende för en chef på ett kontor, då är de mer positiva till arbetsklimatet, säger Ing-Marie Sandin.

När blir man en jobbig jävel?

Resultatet diskuteras på ett möte med förtroendevalda från sektionen. Är glaset halvfullt eller halvtomt när halva personalstyrkan anser att förbättringsförslag tas emot bra? Svårt att säga. Det blir bättre på vissa håll och sämre på andra, menar de förtroendevalda från ST inom Skatteverket. Christer Pettersson sammanfattar öppenhetens dilemma.

–Ledningen säger att de vill ha engagerad personal som vill utveckla arbetet, men var går gränsen för när man blir en jobbig jävel?

Han berättar att kollegorna ofta på fikarasterna har många förslag och åsikter, men att det blir tystare då chefen är med.

–En orsak är väl att chefens maktposition kan väcka en viss osäkerhet, säger Christer Petterson.

Kennet Mattsson tror att en arbetsledare som är närvarande kan betyda mycket.

–Har man ingen relation, kan det vara svårt att prata om förbättringar, säger han.

Chefer mobbade anställda

Att yttra sig i medierna kan kännas ännu svårare än att föra fram kritik internt.

–Det gillas inte, säger Ing-Marie Sandin, som blev uppkallad till personalavdelningen efter att ha medverkat i Stockholmsnyheterna ABC i tv för fyra år sedan.

Inslaget handlade om att det förekommit flera fall av mobbning på arbetsplatsen. Bakgrunden till uppmärksamheten var att ST bjudit in pressen till en träff med förtroendevalda från olika myndigheter. De skulle berätta om sin arbetsmiljö.

–Jag nämnde ordet mobbning och då dök journalisterna på mig. Jag förstod inte alls att det skulle blir en så stor medieuppmärksamhet, men vissa ord är så värdeladdade.

Kallades upp för samtal

Fler än 100 personer hade känt sig mobbade, visade Skattemyndighetens arbetsmiljöundersökning, och flera anställda hade de senaste åren bytt arbetsplats på grund av att de känt sig trakasserade av chefen.

Efter tv-inslaget kallades Ing-Marie Sandin upp för samtal.

–Jag hade sagt att det var chefer inblandade och personalavdelningen tyckte väl att jag smutskastade myndigheten. Men vi var där flera stycken från facket med siffror som visade att det verkligen stämde. Hade jag varit ung hade jag väl blivit jätteknäckt. Men i stället pratade vi igenom undersökningen och åt gott tillsammans efteråt.

Efter uppmärksamheten 2002 visar arbetsmiljöundersökningarna vid Skatteverket i Stockholm att problemen minskat. Skulle Ing-Marie Sandin då rekommendera andra förtroendevalda att prata med pressen?

–Ja, om det är ett stort problem bör medborgarna få insyn. Om problem synliggörs blir det ofta bättre. Det beror också lite på hur mogna chefer du har. Har du en chef som inte förstår den fackliga rollen, och som ser till person och inte till sakfrågor, är det tveksamt. Hur som helst måste du ha faktaunderlag och inte bara en känsla av att något är fel.

Positivt inom Ams

Även Ams i Södermanland har nyligen gjort en arbetsmiljöundersökning. För påståendet »På min arbetsplats kan jag öppet säga vad jag tycker« gav medarbetarna i genomsnitt betyget 7,5 på en skala mellan 1–10, vilket det lokala ST-facket anser är ganska bra.

–Cheferna gör sitt bästa för att det ska fungera bra, upplever jag. De försöker se till att medarbetarna har möjlighet att yttra sig, säger Sörmlandssektionens ordförande Berith Karlsson.

Hon tror även att återkommande arbetsplatsmöten har effekt.

–Vi har möten var fjortonde dag. Alla ska delta och både anställda och ledning tar upp frågor. Har man inte sagt något på mötet har man gett sitt tysta samtycke till förändring. Policyn är att medarbetarna ska vara med vid förändringar, säger Berith Karlsson.

Meddelarfrihet

Anställda vid myndigheter har meddelarfrihet, vilket ger dem rätt att med vissa undantag lämna sekretessbelagda uppgifter till journalister. Uppgifterna ska vara avsedda för publicering.

Det är förbjudet för myndigheter att efterforska källor eller att på något sätt straffa den som använt sin meddelarfrihet. Den som bryter mot efterforskningsförbudet riskerar böter eller fängelse.

Det är också förbjudet för massmedierna att avslöja sina källor.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA