Bara fyra dagar efter att Moderna museet tvingades stänga sina entrédörrar i mars förra året började man med digitala ”soffvisningar”. Här berättar Mark Bengtsson om Lena Cronqvists målning ”Madonnan” från 1969.
Bild: Moderna Museet/Åsa Lundén
Bara fyra dagar efter att Moderna museet tvingades stänga sina entrédörrar i mars förra året började man med digitala ”soffvisningar”. Här berättar Mark Bengtsson om Lena Cronqvists målning ”Madonnan” från 1969.

Digital satsning gav ny publik

KULTUR: MUSEER2021-02-08
Många museer som tvingats stänga på grund av pandemin når ut till fler än tidigare. Nu tar människor i hela landet del av Moderna museets och Nordiska museets digitala satsningar.
Av:  Birgitta Haglund

Moderna museet var tidigt ute. Bara fyra dagar efter att entrédörrarna fick stängas i mars förra året började man med ”soff­visningar” på Instagram. Varannan vecka klockan tolv ger museets konstpedagoger en kortare visning, till exempel av Marcel Duchamps installation Fontän, Lena Cronqvists målning Madonnan eller utställningen ­”Giacometti – ansikte mot ansikte”.

– Den första soffvisningen fick otroligt mycket uppmärksamhet, på en gång. Det är också dessa visningar som har nått ut bredast. Jag tror att det beror på att det är ett så enkelt koncept. Det blir lite som att man i smyg får vara inne på Moderna museet, sitta hemma i soffan och kolla när vi har stängt. Jag tror det finns något kittlande i det, säger Moderna museets kommunikationschef Charlotte Gateau.

Och publiken interagerar även om visningen är digital, konstaterar hon.

– Många ställer direkta frågor till visarna om konsten.

Museet har även lagt ut livesändningar i sina sociala medier, som när tre olika konstnärer via Facebook sände från sina ateljéer och berättade om pågående projekt, medan publiken kunde ställa frågor till dem.

Det digitala är dock inget nytt, vare sig för den statliga myndigheten Moderna museet eller för Nordiska museet, som är en stiftelse med statliga anslag. Museerna har varit väldigt aktiva på sociala medier under senare år – främst på Facebook och Instagram. Men stängningarna under pandemin har gett den digitala utvecklingen en skjuts framåt, menar Sara Källström, avdelningschef för publika avdelningen på Nordiska museet.

– Vår devis är att vi ställer om i stället för att ställa in, säger hon.

Sara Källström har tillsammans med museets kommunikationsenhet planerat den digitala omställning som de blivit tvungna att göra. Det blev till exempel nödvändigt att digitalisera programmet för Kulturnatten och det omfattande jul­programmet.

– Vi började med att livesända dagliga visningar på Instagram, som en ny strategi för att nå vår publik, berättar Sara Källström.

Billy Höök, konservator på Nordiska museet, är en av flera experter som i museets digitala serie ”Fråga experten” svarar på frågor som publiken har uppmanats att skicka in.
Bild: Peter Segemark/Nordiska museet
Billy Höök, konservator på Nordiska museet, är en av flera experter som i museets digitala serie ”Fråga experten” svarar på frågor som publiken har uppmanats att skicka in.

Det nya för Nordiska museets del är ett större fokus på filmat material, där museivärdar, intendenter, arkivarier och konservatorer får berätta om sitt arbete.

– Publiken har fått upptäcka platser i museet som tidigare varit dolda för dem. Vi har tagit med våra följare bakom kulisserna.

Museivärdarna har även i dagliga visningar från museets salar berättat om husets historia. Samarbetet mellan avdelningarna har varit ”otroligt kreativt och givande”, säger Sara Källström.

Nordiska museet bestämde sig redan i mars också för att samla in berättelser från allmänheten om erfarenheterna av corona­pandemin. Vem som helst kan dela med sig, via text eller bild. Responsen har varit enorm, hittills har över 2 000 personer lämnat sitt bidrag. Museet har skapat en digital utställning där man kan klicka sig fram på en Sverigekarta och ta del av bidragen.

Publiken har varit pigg på att interagera, berättar Sara Källström. Under hösten har museet haft en serie kallad ”Fråga experten”, där tittarna fått skicka in frågor om möbler eller porslin, som museets sakkunniga har svarat på. Sammantaget har allt som gjort digitalt setts av betydligt fler än om evenemangen endast skulle ha skett på plats, konstaterar Sara Källström.

– Under den här perioden när museet varit stängt och många har hållit sig hemma har vi kunnat nå ut genom olika digitala format, anpassade för våra olika målgrupper, i hela landet och även internationellt, säger hon.

Nordiska museet ska fortsätta med det digitala programmet framöver.

– Vi funderar just nu på olika modeller för att kunna ta betalt för längre visningar och har bland annat testat digitala visningar för skolan.

Charlotte Gateau på Moderna museet ger en liknande bild.

– Vi har fått så mycket positiv feedback från hela landet – att det vi gör på nätet är en guldkant i karantäntillvaron för till exempel äldre. Skolor har hört av sig och tyckt att det här är folkbildning på hög nivå, för alla som inte kan ta sig till Stockholm, berättar hon.

Även på Moderna museet har ­man börjat fundera på att erbjuda special­anpassade visningar på ­nätet, för vuxna och för skolan, och att ta betalt för dessa – ett komplement till det övriga programmet som är gratis, berättar Charlotte Gateau.

– Vi ska ju vara ett museum för hela ­Sverige och då är det digitala en viktig del.

De olika yrkesgrupperna på Moderna museet har påverkats olika mycket av att besökarna uteblivit. Vissa yrkesgrupper, som konservatorer, tekniker och intendenter, har kunnat jobba på ungefär som vanligt. För kommunikatörer och marknadsförare har det varit ”gasen i botten hela tiden”. För museivärdarna har det däremot varit svårare, säger Charlotte Gateau.

– De har exempelvis fått fördjupa sig i olika konstnärskap, det kan gälla utställningar som vi ska ha framöver, eller fått lära sig mjukvaror, sådant som de inte hunnit tidigare.

Enligt Charlotte Gateau kommer Moderna Museet att fortsätta med soffvisningarna när museet åter har öppnat, liksom med familjeverksamheten på nätet. Museet kommer också att prova nya digitala grepp, som att skapa projekt kopplade till utställningar.

– När det här är över tror jag att vi kommer att titta tillbaka på den här tiden och se att vi har hittat många nya vägar att visa vår konst på, och att det har varit väldigt positivt för besökarna, säger Charlotte Gateau.

Så når andra museer ny publik

  • Tekniska museet erbjuder bland annat digitala lektioner för skolan, visningar av utställningen ”Hyper Human”, möjlighet att prova på robotyoga och att göra olika labbförsök hemifrån.
  • Nationalmuseum ger under våren webbaserade föreläsningar om svenska konstnärer, däribland Anders Zorn och Carl Larsson. Museet erbjuder även en digital visning av utställningen ”Arkadien – ett förlorat paradis”.
  • Statens museer för världskultur har digitaliserat flera av sina utställningar. ­Museet erbjuder också digitala föreläsningar och producerar podcasten Inside the box.
  • Arkdes ger en digital rundvandring av utställningen ”Kiruna forever” i 360 grader och ordnar andra digitala aktiviteter som ”kuddsamtal” och livesänd performance.
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.