Kriminalvården ska fördubbla antalet platser
Kriminalvården ska mer än fördubbla antalet platser i anstalter och häkten till totalt 19 500 år 2035. Samtidigt ska de anställda bli 60 procent fler. Regeringens aviserade anslag bedöms räcka de närmaste åren – men flera reformer som ännu inte har tidsbestämts kommer att kräva kraftigt ökade anslag, enligt Kriminalvårdens budgetunderlag.
Kriminalvården har dubblerat antalet anställda de senaste åren, och kommer fortsätta växa. Myndigheten planerar att öka antalet platser i anstalter och häkten med 11 000 fram till år 2035, till totalt 19 500. Det är mer än dubbelt så många platser som i dag.
Kriminalvården bedömer att antalet klienter i anstalt kommer att öka med 75 procent under perioden, och antalet klienter i häkte med 25 procent. Störst bedöms ökningen bli i frivården, där antalet klienter väntas dubbleras.
Det är också inom frivården som personalbehovet väntas öka mest, bedömer myndigheten. Där kommer det behövas dubbelt så många anställda om tio år, enligt Kriminalvårdens prognos. Totalt väntas antalet anställda öka med 60 procent i myndigheten till 25 000 årsarbetskrafter.
Kriminalvården har också fått i uppdrag att förbereda särskilda enheter för barn och unga i åldrarna 13–17 år. Myndigheten bedömer att man kommer behöva cirka 370 barn- och ungdomsplatser på fem års sikt och 340 på tio års sikt, eftersom reformen om sänkt straffbarhetsålder föreslås vara tidsbegränsad.
Barn- och ungdomsplatserna kommer till en början att skapas genom anpassningar av platser i anstalter av säkerhetsklass 1 och 2 för män, samt klass 2 för kvinnor. Det kommer att leda till ”en betydande platsförlust för vuxna”, skriver myndigheten i sin kapacitetsrapport, som lämnats tillsammans med budgetunderlaget.
Sammanlagt bedöms de anslag som regeringen har aviserat för perioden 2027–2029 räcka för de utbyggnader som Kriminalvården behöver göra, enligt myndigheten. Kriminalvården ska enligt regeringens förslag få totalt 28,5 miljarder kronor i anslag nästa år, 30,8 miljarder kronor år 2028 och 33,5 miljarder år 2029.
Men det finns flera reformer som kommer att påverka Kriminalvården som ännu inte tidsbestämts, påpekar myndigheten i budgetunderlaget. De som bedöms påverka mest är de skärpta reglerna för villkorlig frigivning samt de förslag i Straffreformutredningen som ännu inte införts, bland annat skärpt straffmätning och avskaffad presumtion mot fängelse. I båda fallen har regeringen angett att lagändringarna ska träda i kraft ”den dag som regeringen bestämmer”.
Om man tar hänsyn till de reformerna ökar platsbehovet till cirka 34 000 häktes- och anstaltsplatser, enligt Kriminalvårdens prognos. Då kommer myndigheten behöva cirka 36 000 årsarbetskrafter i stället för 25 000, alltså mer än dubbelt så många som i dag. Det kommer man inte kunna nå förrän tidigast år 2040, konstaterar myndigheten.
Vid en större utbyggnad ökar också kostnaderna, skriver Kriminalvården. Totalkostnaden uppskattas i så fall till mellan 65 och 70 miljarder kronor, i stället för de 40 miljarder kronor man räknar med utan reformerna.
De tilldelade och aviserade anslagen är tillräckliga för att påbörja arbetet med en sådan utökad utbyggnad de närmaste åren, enligt myndigheten.
”Osäkerheterna i såväl lokal- som personalförsörjningen är dock stora och det finns flera verksamhetsrisker kopplade till en sådan omfattande expansion.” skriver Kriminalvården i kapacitetsrapporten.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.