Anhörigas brott kan vara hinder för anställning

KRIMVÅRD2008-03-12

En kriminalvårdare stämplades som säkerhetsrisk för att föräldrarna dömts för brott, skriver Göteborgs-Posten. Enligt ST-avdelningen händer det att Kriminalvården avvisar arbetssökande på grund av anhörigas brottslighet.

Det fall som Göteborgs-Posten beskriver gäller en person som vikarierat i sydvästra Sverige i omkring två år. Ledningen beslutade att inte förlänga vikariatet sedan mannens båda föräldrar dömts för bland annat olaglig alkoholförsäljning. Ett femtiotal kollegor protesterade enligt Göteborgs-Posten mot beslutet genom en skrivelse.

Kriminalvårdens regionchef Lennart Palmgren förnekar att domen hade något att göra med beslutet att inte förlänga vikariatet. I princip kan dock anhörigas brottslighet vägas in i helhetsbedömningen vid ett anställningsbeslut, säger han.

»Jätteknepig fråga«

– Men om individen själv bedömer att anknytningen till en brottsbelastad person inte är ett problem, och kan redovisa godtagbara skäl för det, så är man inte diskvalificerad för anställning. I den här regionen har vi inte haft något sådant fall.

STs avdelningsordförande Per Sunneborn menar dock att det förekommer att personer nekas arbete i Kriminalvården på grund av anhörigas brottslighet.

– Det händer, och det är en jätteknepig fråga. Vi har ju en del tråkiga erfarenheter av olämpliga anställningar, men samtidigt måste man värna om den enskildes rätt. Ett problem är att Kriminalvården aldrig skulle erkänna sådana motiv i anställningsbeslut.

Risk för lojalitetskonflikt

Kriminalvårdens rättschef Elisabeth Lager säger först till ST Press att familjemedlemmars brott inte ska ligga i vågskålen vid bedömningen av arbetssökande. Senare återtar hon det och säger i stället att det »inte ska ha en avgörande betydelse«.

– Vi vill att man berättar om det. Om en förälder eller ett syskon är intagen på anstalten ska man kanske inte arbeta på just den avdelningen, för att inte riskera att hamna i en lojalitetskonflikt. Relationen kan också påverka vilken behörighet den anställde ska få, exempelvis när det gäller tillgång till datasystem.

Det faktum att arbetsgivaren är informerad gör det lättare för den anställde att motstå påtryckningar från intagna, tror Elisabeth Lager.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA