Annons:

Svag styrning av myndigheter med avgiftsbelagda tjänster

STATSFÖRVALTNING2025-05-06

Regeringen behöver förbättra styrningen av de myndigheter som själva bestämmer sina avgifter för olika tjänster och använder intäkterna. Den slutsatsen drar Riksrevisionen efter en granskning. ”Att staten har monopol på de aktuella tjänsterna gör situationen problematisk”, betonar projektledare Dimitrios Ioannidis.

I normalfallet är det regeringen som bestämmer storleken på myndigheternas avgifter, men arton av dem bestämmer själv både storleken på avgifterna och disponerar intäkterna från dem. Totalt handlar det om avgifter för 9,2 miljarder kronor om året. Det handlar om verksamhet som helt eller delvis finansieras med avgifter, som till exempel tillsyn, tillståndsgivning och certifiering. Eftersom myndigheterna i praktiken själva kan avgöra verksamhetens storlek och ambitionsnivå finns det enligt Riksrevisionen en förhöjd risk för ineffektivitet.

”Flera branschorganisationer upplever att myndigheter inte lever upp till företagens förväntningar och behov av långsiktighet, transparens och förutsebarhet. Att staten har monopol på de aktuella tjänsterna, och att företagen måste använda dem, gör situationen problematisk”, konstaterar Dimitrios Ioannidis, projektledare för granskningen, i en text på Riksrevisionens sajt.

Den övergripande slutsatsen från granskningen är att regeringens styrning är för svag. Enligt rapporten följer regeringen inte upp och omprövar dessa frågor över tid. Regeringen ser heller inte till att myndigheterna för en löpande dialog med de berörda företagen om hur tjänsterna fungerar.

”Eftersom risken för ineffektivitet är relativt sett högre i den offentligrättsliga verksamhet där myndigheterna både bestämmer avgifternas storlek och disponerar intäkterna så är det rimligt att regeringen ägnar detta relativt sett större uppmärksamhet i sin styrning. Vår bedömning är att detta inte sker”, understryker riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Enligt rapporten hanterar inte de granskade myndigheterna de risker som konstruktionen medför. Detta kan enligt Riksrevisionen leda till att myndigheterna inte i den utsträckning som vore möjlig arbetar med att utveckla sina tjänster eller med att sänka kostnaderna för dem.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA