Högt tryck skapar stress på Regeringskansliet
Stressen är hög på Regeringskansliet när agendan i Tidöavtalet ska genomföras före valet. Mer än hälften av personalen uppger i skattningar av den egna arbetsmiljön att arbetsbelastningen är eller kan bli en riskfaktor. ”Det är tufft nu, men det var värre i höstas. Då var det fruktansvärt”, säger Karina Åbom-Engberg, avdelningsordförande för ST inom Regeringskansliet.
Personalen på Regeringskansliet skattar regelbundet sin arbetsmiljö i myndighetens pulsmätningar. Den första mätningen gjordes i januari 2022, innan den nuvarande regeringen tillträdde. Sedan dess har det gjorts nio mätningar där medarbetarnas bedömning av den egna arbetsbelastningen funnits med.
Karina Åbom-Engberg slog larm om den dåliga arbetsmiljön på Regeringskansliet redan i april 2024.
”Jag har aldrig sett folk jobba så hårt. Var och varannan dag kommer det in medlemmar till mig och gråter för att arbetsbelastningen är så hög”, sade hon då till Publikt.
Stressen berodde enligt Karina Åbom-Engberg på det höga tempot efter regeringsskiftet hösten 2022. ”Jag är orolig över arbetsmiljön, den politiska ledningen håller på att köra slut på oss”.
I januari 2022 markerade 45 procent av personalen rött eller gult för att de såg arbetsbelastningen som en faktisk eller potentiell riskfaktor. Sedan dess har andelen pendlat mellan 51 och 56 procent fram till den senaste mätningen i januari 2026.
Resultaten skulle kunna tolkas som att den nuvarande regeringen sliter hårdare på personalen än den tidigare, men några sådana slutsatser går det inte att dra, enligt Karina Åbom-Engberg. Under den förra regeringen gjordes bara en pulsmätning där frågan ställdes, nu har det gjorts en hel serie, konstaterar hon.
– Jag tror att vi har fått lite mer rutin. Ska man jämföra den senaste mätningen med något så är det med september 2025.
I januari 2026 svarade 52 procent att arbetsbelastningen var eller riskerade att bli en riskfaktor. I september förra året var det 55 procent. Svarsfrekvensen är hög i båda mätningarna, 86 respektive 84 procent.
Karina Åbom-Engberg tror att personalen skönjer en ljusning
– Det verkar ha gått ned sedan i höstas, och det är toppen om det har gjort det. Vissa enheter har hört av sig till mig och varit väldigt glada för att de har gått från att markera rött till grönt i mätningarna.
Den 17 mars ska regeringen lämna de allra flesta av de propositioner som ska hinna behandlas av riksdagen före riksdagsvalet i september.
– Vi går mot en ljusare period i och med att vi går in i proppstopp om några veckor, säger Karina Åbom-Engberg.
När valrörelsen tar fart brukar trycket på Regeringskansliet lätta, säger hon.
– Jag tror att många ser fram emot sommaren. Det blir en återhämtningsperiod på nästan ett halvår.
Många anställda tycks behöva den återhämtningen. I den senaste mätningen svarar 37 procent att risken för arbetsrelaterade stressymptom behöver åtgärdas eller kan behöva åtgärdas. Vad gäller möjligheten till återhämtning efter arbetstoppar svarar 41 procent samma sak.
Skillnaderna mellan departementen är stora. På socialdepartementet, justitiedepartementet och försvarsdepartementet svarar mellan 62 och 65 procent att arbetsbelastningen behöver eller kan behöva åtgärdas. På försvarsdepartementet låg siffran så sent som i september 2025 på 72 procent, och har tidigare varit ännu högre.
– Det är svårt att jämföra försvarsdepartementet med någonting annat. De har haft en stor omorganisation, de har ökat antalet anställda med 70–80 procent och vi har det världsläge vi har, säger Karina Åbom-Engberg.
Hon upplever samtidigt att politikerna, framför allt på försvars- och utrikesdepartementet, lyssnar på synpunkter från skyddsorganisationen och facken.
– Och på de flesta departement har vi bra dialog med den administrativa chefen.
Samtidigt vittnar medarbetare på Regeringskansliet i samtal med Publikt om att ett högt politiskt tryck skapar en extrem arbetsbelastning. De berättar att chefer säger att de inte kan ta sitt arbetsmiljöansvar eftersom de inte kan säga nej till politiken.
– Så ser det ut. Vi är politiskt styrda, säger Karina Åbom-Engberg.
En politiskt styrd organisation omfattas dock av samma arbetsmiljölagar som andra arbetsgivare. Även om arbetsmiljöansvaret kan delegeras nedåt i organisationen är det statsministern som, i egenskap av högsta chef för Regeringskansliet, är ytterst ansvarig.
Inför valet har antalet propositioner som ska lämnas ökat. Många av de reformer som Tidöavtalet innehåller ska efter beredning omsättas i lagförslag som som läggs på riksdagens bord.
Men en arbetsgivaren kan inte hänvisa till att läget är extremt eller att detta är vad politiken kräver, framhåller Eric Storbjörk, projektledare inom tillsynen på Arbetsmiljöverket.
– Varje arbetsgivare ska resurssätta så man klarar av det man ska göra och vara tydlig med vad som ska prioriteras. Har man väldigt höga siffror i en pulsmätning så kan man behöva göra en grundlig undersökning. Det är vad lagen kräver, säger han.
Lagen ger verktyg som kan användas av skyddsorganisation och fack, menar Eric Storbjörk.
– Men det kan vara utmanande i vilken grad man känner sig fri att använda dem i en politiskt styrd organisation. Det har vi fått signaler om.
Ett sätt att ställa krav på arbetsgivaren är att göra en så kallad 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket, en begäran om åtgärder.
– Vi kan ju konstatera att vi har väldigt få 6:6a-anmälningar från den här typen av organisationer. På den kommunala nivån är det betydligt fler, säger Eric Storbjörk.
Linda Palmqvist, sektionschef för lärande och hållbart arbetsliv i Regeringskansliet, skriver i en kommentar till Publikt att myndigheten är medveten om att delar av verksamheten ”har utmaningar med perioder av hög arbetsbelastning”.
Enligt henne får arbetsgivaren genom arbetsmiljödialoger en mer nyanserad bild av nuläget och vilka åtgärder som behöver prioriteras. Hon framhåller också att det finns en medvetenhet inom Regeringskansliet om att många fortfarande upplever att arbetsbelastningen är hög.
”Åtgärder har vidtagits på flera nivåer på samtliga departement. Sannolikt bidrar detta till att fler medarbetare, på till exempel Försvarsdepartementet, signalerar att arbetsbelastningen har minskat och möjligheten till återhämtning ökat”, skriver Linda Palmqvist.
På hela Regeringskansliet svarar 42 procent att bristande möjlighet till återhämtning efter arbetstoppar är eller kan bli en riskfaktor. Enligt Linda Palmqvist pågår ett arbete för att säkerställa återhämtning efter arbetstoppar utifrån arbetsmiljölagstiftningens krav:
”Åtgärder vidtas i berörda arbetsgrupper, på departementen och på Regeringskanslinivå. Vid behov lyfts arbetsmiljörisker till nästa organisatoriska nivå och utgör ett underlag för departementsövergripande åtgärder för att främja en hållbar arbetssituation.”
Linda Palmqvist konstaterar att sjukfrånvaron på Regeringskansliet är låg jämfört med andra myndigheter, och att det finns rutiner för hur chefer ska agera vid signaler om ohälsa.
Valet i höst kan leda till en ny regering med nya politiska ambitioner.
– Det är ingen överraskning. Det är kända faktorer som man måste ta höjd för i sin riskbedömning, säger Eric Storbjörk på Arbetsmiljöverket.
Det är något som de anställda på Regeringskansliet är väl medvetna om.
– Blir det en ny regering så blir det högt tempo igen med nya departementsombildningar. Vi statstjänstemän som jobbar med kärnverksamhet kommer att flyttas runt på nytt och ingen vet var vi hamnar, säger Karina Åbom-Engberg.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
