Nya underrättelsetjänsten ska växa i flera år
Den nya civila underrättelsemyndigheten kommer att heta Sveriges utrikes underrättelsetjänst och är på jakt efter anställda till sitt kontor i Stockholmsområdet. ”Myndigheten kommer successivt att växa under flera år”, uppger utredningssekreterare Åsa Ring.
Den nya civila underrättelsemyndigheten ska kartlägga yttre hot och stötta regeringen med säkerhetsbedömningar kring utvecklingen i omvärlden. Den har tidigare varit känd som Myndigheten för utrikes underrättelser men nu står det klart att namnet blir ett annat.
”I vårändringsbudgeten fastställs att myndigheten kommer att heta Sveriges utrikes underrättelsetjänst”, skriver UDs presstjänst i ett mejl till Publikt.
Sveriges utrikes underrättelsetjänst, UND, ska inleda sin verksamhet 2027 och nu pågår rekrytering till ett tiotal tjänster som initialt kommer att placeras i den kommitté som har i uppdrag att bilda myndigheten.
”Vi kan inte i dagsläget säga exakt hur stor myndigheten kommer bli när den är fullbemannad. Myndigheten startar 1 januari 2027 och kommer successivt att växa under flera år. Vi rekryterar både personal till verksamhetsstöd och till kärnverksamhet. Beroende på befattning har vi olika krav och önskemål om erfarenhet”, skriver utredningssekreterare Åsa Ring, som ansvarar för myndighetens HR-frågor, i ett mejl till Publikt.
Myndigheten kommer att vara placerad i Stockholmsområdet men Åsa Ring har ingen ytterligare information att delge om var kontoret kommer att ligga.
Myndigheten föreslås ta över en del uppgifter och förmågor från Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, som är en del av Försvarsmakten. ”Parallellt med rekrytering kommer verksamhetsövergång från Försvarsmakten att genomföras under 2027”, skriver Åsa Ring.
Den nya myndigheten föreslås få omfattande befogenheter. Bland annat ska vissa anställda få inneha narkotika och myndigheten ska få köpa vapen, ammunition och krigsmateriel för upp till 200 miljoner kronor, utan upphandling. Det saknas dock motivering till varför vissa befattningshavare ska få inneha narkotika, konstaterar Läkemedelsverket i sitt remissvar.
Sveriges utrikes underrättelsetjänst föreslås också ta över hanteringen av kvalificerade skyddsidentiteter, som används för att skydda befattningshavare som i sitt arbete har behov av att dölja sin identitet. Försvarsmaktens möjlighet att besluta om kvalificerade skyddsidentiteter för sina anställda föreslås samtidigt tas bort, vilket både Försvarsmakten och Officersförbundet ställt sig kritiska till i sina remissvar.
Även förslaget att myndigheten inte ska omfattas av kravet på tillsyn enligt säkerhetsskyddslagen, trots omfattande befogenheter, fick kritik från flera håll under remissrundan. Försvarsmakten skriver i sitt remissvar att det är ”olämpligt att en av de myndigheter som ska hantera den mest skyddsvärda informationen rörande Sveriges säkerhet” föreslås vara helt undantagen tillsyn. Länsstyrelsen i Stockholms län anser i sin tur att det kan övervägas om Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd borde utöva tillsyn över den nya myndighetens behandling av personuppgifter.
Flera remissinstanser var positiva eller hade inga större invändningar mot bildandet av den nya civila underrättelsemyndigheten.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
