Budgetens stora sjuka

OHÄLSAN2003-12-10

Pengarullningen till sjukförsäkringen överträffar än en gång regeringens bedömning. 2,5 extra miljarder måste skjutas till i årets budget.

Kostnaderna för sjukpenning, rehabilitering och förtidspensioner tar en allt större del av statens budget i anspråk. I år blir det närmare 16 procent, nästan en sjättedel, av budgeten. Ännu något mer blir det de närmaste åren, enligt regeringens prognos i vårbudgeten.

Då förutsätts ändå enligt beräkningarna, att ”kraftfulla åtgärder” sätts in mot de galopperande sjuktalen.

I kalkylen ingår också en höjning av inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen från 7,5 till 10 basbelopp. Höjningen skulle kosta 1,6 miljarder kronor per år från 1 juli nästa år, men genomförs bara om statsfinanserna anses klara det.

Regeringen säger sig vara övertygad om att det elvapunktsprogram man presenterade i höstas är rätt medicin mot ohälsan i arbetslivet. Hittills har programmet i huvudsak lett till nya utredningar: om arbetsmiljöcertifiering, arbetslivsinriktad rehabilitering, statistik och forskning samt om regionala skillnader i sjukskrivningar.

Nu lovar regeringen att återkomma med nya förslag:

  • Mål och delmål för ökad hälsa i arbetslivet presenteras i budgetpropositionen efter höstens val.
  • Någon form av ekonomiska drivkrafter ska få arbetsgivarna att förebygga skador och arbeta aktivt med rehabilitering. Ett tydligare arbetsgivaransvar ska utformas så att det inte sorterar ut sjukliga människor från arbetslivet, försäkrar regeringen. Andra förutsättningar är att arbetsgivarkollektivets totalkostnader blir oförändrade och att både fack och arbetsgivare accepterar inriktningen.

Det senare talar emot utredaren Jan Rydhs förslag att förlänga den period då arbetsgivarna står för sjukkostnaderna från 14 till 60 dagar. Såväl fackliga organisationer som arbetsgivare har invänt kraftigt mot det förslaget.

Senast i höstens budgetproposition tar regeringen ställning till frågan om hälsobokslut för statliga, kommunala och privata arbetsplatser. Det blir i så fall ett fåtal indikatorer som kommer att avkrävas arbetsgivarna. Redan i elvapunktsprogrammet uttalades dock att offentliga arbetsgivare ska införa hälsobokslut.

De pågående trepartssamtalen mellan fack, arbetsgivare och regering om arbetsmiljön utmynnar i en första rapport i slutet av juni. Tanken är att parterna ska göra åtaganden i en handlingsplan.

Riksdagen vill se ett förslag om finansiell samordning mellan socialförsäkringen, sjukvården, socialtjänsten och arbetsmarknadsmyndigheterna. Detta utlovas till hösten.

Fotnot:

Taket i sjuk- och föräldraförsäkringen bestäms utifrån så kallade prisbasbelopp – med årets värde är tio basbelopp 379 000 kronor.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA