Forskare: Anställdas kunskap om hot och våld tas inte till vara

ARBETSMILJÖ2018-06-21
Statliga myndigheter följer inte arbetsmiljölagens regler om att anställda ska ha inflytande över arbetet mot hot och våld. Det bedömer forskare som intervjuat huvudskyddsombud på tio stora myndigheter.

– Säkerhetsarbetet är väldigt toppstyrt. Man tar inte till vara personalens kunskaper, och förlorar därmed möjligheter att arbeta förebyggande mot hot och våld på ett bra sätt. Inte ens huvudskyddsombuden anser sig ha tillräckligt inflytande alla gånger.

Det säger Sofia Wikman vid Högskolan i Gävle, som gjort studien tillsammans med Ulrika Rickfors.

Ett exempel som framkom i samtal med huvudskyddsombuden är incidentrapporteringssystemen. Medarbetare åläggs att anmäla situationer med hot och våld, men ofta slutar det också där. Rapporterna blir en del av statistiken, men används inte för att förbättra det förebyggande arbetet. Det kan få till följd att tjänstemännen inte ids skriva en rapport nästa gång något händer, påpekar Sofia Wikman.

– Huvudskyddsombuden säger att det ofta saknas återkoppling, och då känns det meningslöst att rapportera.

Ett annat exempel är att myndigheterna visserligen har regler, rutiner och utbildningar för säkerhet, men att de återkommande samtalen på arbetsplatsen saknas. Regler och checklistor är bara den ena sidan av arbetet mot hot och våld, säger Sofia Wikman. De situationer som en handläggare möter följer inte alltid regelboken, och då behöver man kunna improvisera.

– Du måste kunna avvika från protokollet, för andra människor kommer att göra det.

Att personalens erfarenheter lyfts fram är också viktigt för att chefer och beslutsfattare ska få en bättre förståelse för hur problemen ser ut, säger Sofia Wikman. Vanliga föreställningar kan behöva omprövas.

– När mina studenter intervjuade blåljuspersonal i Gävleborg sade de att de inte hade problem med stenkastning. Däremot var det ett stort bekymmer att människor kör för fort förbi olycksplatser.

Sofia Wikman har tidigare skrivit en avhandling om hot och våld, och menar att det finns branscher att lära av.

– Inom flygtrafiken till exempel får inget gå fel, och man har arbetat länge med riskbedömning. Där finns en rapporteringskultur, och alla ombordanställda har lika stort inflytande och ansvar att agera vid start och landning. Det är en framgångssaga.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Inlagt av Oskari Ensio Lundahl (ej verifierad) tors, 06/28/2018 - 12:18
Tack för en informativ artikel. Det som står i artikeln håller jag med om då jag själv arbetar på en Myndighet
Hälsar Oskari
Inlagt av Anette Martini (ej verifierad) lör, 06/30/2018 - 09:07
Det är en stor fara och risk med att tjänstemän inte högrisk skyddas i risk/hot ärenden. Utsätts tjänsteman för hotfulla el underförståda hot av klient är det av största vikt att det rapporteras anmäls och att en ansvarig ledning snabbt går in i ärendet med säkerhetsskyddsåtgärder dels för andra tjänstemän och berörda av klienten som i våld och hot i nära relationer. Görs det inget så styr klienten med sina hot och det kan vara förödande för de berörda så illa att liv utsätts. Det får absolut inte förekomma men tyvärr är det så illa idag för ingen ids ta ansvar utan låter det bara ske.
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.