Annons:

Försvarar begränsad strejkrätt

ARBETSRÄTTEN2008-12-12

Genom begränsad strejkrätt kan utstationeringslagen förenas både med den svenska arbetsmarknadsmodellen och med EG-rätten, skriver utredaren Claes Stråth i en debattartikel.

Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth lämnar i dag över utredningen om den svenska arbetsmarknadslagstiftningens anpassning till EG-rätten. I en debattartikel i Dagens Nyheter, som också undertecknats av utredningens huvudsekreterare Marianne Tejning och sekreterarna Tommy Larsson och Martin Nilsson, påpekar han att förslagen uteslutande rör utländska företag som är verksamma i Sverige.

De förändringar som föreslås gäller i första hand utstationeringslagen som reglerar att gästande företag ska följa värdlandets regler om bland annat arbetstid, semester och minimilön. Men i Sverige finns ingen minimilön i den mening som avses i det EU-direktiv som ligger till grund för lagen.

Enligt debattartikeln är det möjligt att välja att utgå från minimivillkor som finns inom den hårda kärnan i branschavtalen, i stället för en miniminivå som följer av lag. Däremot går det inte att driva igenom villkor på områden som ligger utanför den hårda kärnan, till exempel om kollektivavtalsreglerade försäkringar.

Förslagen innebär att svenska arbetsmarknadsorganisationer får uppgifter som i nästan alla EES-länder ligger hos politiker eller statliga myndigheter, skriver de. Med det följer också ett ansvar att hantera frågor om utstationering på ett sätt som överensstämmer med EG-rätten.

Utredningens förslag

Utredningens huvudförslag är att

  • de svenska arbetsmarknadsorganisationerna får en stark och tydlig roll för att bestämma villkoren för de utstationerade. Villkoren måste ligga inom utstationeringsdirektivets hårda kärna. det vill säga minimivillkoren i värdlandets bestämmelser om lön, semester, arbetstid, arbetsmiljö etcetera. Därtill ska utgångspunkten vara branschavtalen.
  • att bestämmelser om minimilön och andra minimivillkor i branschavtalen ska vara avgörande för vilka villkor utstationerade arbetstagare ska ha. Om ett minimivillkor i ett branschavtal är mer förmånligt än lagbestämmelsen på området är det kollektivavtalet som ska tillämpas.
  • att villkoren i kollektivavtalet ska vara tydliga och förutsebara för utstationerande företag och deras anställda.
  • att de fackliga organisationerna får vidta stridsåtgärder för att genomdriva minimivillkor enligt ovan. Stridsåtgärder får dock inte vidtas om det utstationerande företaget visar att det tillämpar samma eller bättre villkor än dem som gäller enligt ett tillämpligt svenskt branschavtal.
  • att en facklig organisation till det svenska förbindelsekontoret (Arbetsmiljöverket) i förväg ska ge in anställningsvillkor som den kan komma att kräva av utstationerande företag. Om detta inte sker får det inga omedelbara följder men det kan på sikt leda till att utstationeringsdirektivet inte i praktiken kan genomföras på det sätt vi har föreslagit.
  • att staten genom förbindelsekontoret får en aktivare roll vid utstationering från andra länder i syfte att underlätta den fria rörligheten för tjänster samt stärka skyddet för utstationerade arbetstagare.
  • Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.