Kvinnors onda nackar godkänns inte som arbetsskada

SKADOR2006-03-14

Kontorsarbetande kvinnor med smärtor i axlar, nacke och rygg får nästan aldrig besvär klassade som arbetsskador. Forskning om kontorsmiljön saknas. –Det blir inte likhet inför lagen, säger STs ombudsman Marguerite Toll.

ST Press har de senaste åren rapporterat om två fall där kvinnliga kontorister i staten fått rätt till arbetsskadeersättning för ont i axlar, nacke och rygg. De hade med sig en omfattande dokumentation, med intyg från specialistläkare, till domstolen när de tvistade mot Försäkringskassan.

Men de hör till undantagen.

–Belastningsskador är ytterligt svåra att få igenom som arbetsskador, konstaterar överläkare Bodil Carlstedt-Duke på Arbets- och miljömedicin i Stockholms läns landsting.

Patienter med svåra besvär som kan antas bero på arbetet remitteras till Arbets- och miljömedicin för utredning. Men det räcker sällan i domstolen, där Försäkringskassans läkare föreslår avslag.

–Vi har haft fall där vi varit övertygade om att det fanns ett samband med arbetet, men det har ändå blivit avslag i länsrätten, säger Bodil Carlstedt-Duke. Det är lite tröstlöst när vi gör noggranna undersökningar som sedan viftas bort av Försäkringskassans läkare.

Svåra smärtor efter arbetslivet

Marguerite Toll har hand om arbetsskadeärenden på ST. Hon har mött många ST-medlemmar, framför allt äldre kvinnor, som har svåra smärtor efter ett långt kontorsarbetsliv.

Dålig ljusmiljö som gör att man spänner ögonen och därmed nacken, gamla tiders skrivmaskiner och nyare, dåliga tangentbord för dator är några av orsakerna.

–Breda tangentbord fungerar för axelbreda män, som ändå kan sitta med armarna rakt ner, men för kvinnor blir det en skadlig arbetsställning. Dessutom har man ofta haft datormusen vid sidan av tangentbordet.

Slår hårt mot ekonomin

En hårt drabbad grupp är kartriterskor.

–Få håller fram till pension, berättar Marguerite Toll. Det är ett precisionsarbete, och med de arbetsredskap som fanns förr var man tvungen att hålla armarna uppåt, stå framåtböjd och titta genom förstoringsglas.

Ekonomiskt slår det hårt att få en arbetsskada, och ännu mer om den inte erkänns som en sådan.

–I början kommer man upp till kanske 70 procent av lönen, men sedan sjunker det. Till slut får man sämre pension än man skulle haft annars.

Det finns mycket lite forskning om hur typiska kontorssysslor inverkar på kroppen. Försäkringskassan utgår i sina bedömningar från skriften »Arbete och besvär i rörelseorganen« från 2001. Den innefattar alltså inte de studier som finns från senare år, vilket har kritiserats av en av skriftens författare, professor Eva Vingård.

Facket måste in tidigt

–Det viktigaste är att vi får mer forskning, anser Marguerite Toll. Beviskraven borde kanske inte heller vara så höga.

Enligt Bodil Carlstedt-Duke är det lättare att få rätt om man har uttalat stöd från sitt lokala fack. Marguerite Toll håller med, och understryker att facket måste komma in mycket tidigare än man nu ofta gör.

–Ta in en arbetsmiljöinspektör och få ett föreläggande! En medlem som mår dåligt av sin arbetsmiljö bör gå till facket innan hon går till doktorn.

Arbetssjukdomar

År 2003, det senaste år för vilket det finns definitiva siffror, anmäldes 25 565 arbetssjukdomar till Arbetsmiljöverket. Sex av tio anmälningar gällde belastningsbesvär, det vill säga skador av olämpliga arbetsställningar eller ansträngande/ensidiga rörelser. Inom kontors- och kundservicearbete anmäldes 1 597 belastningsskador.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA