Lärosätena minskar antalet forskare och lärare
För första gången på mer än ett decennium minskar antalet forskande och undervisande anställda vid svenska lärosäten, enligt ny statistik från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
Under förra året minskade antalet forskande och undervisande anställda vid högskolorna – ett trendbrott efter en lång period av tillväxt. Mellan 2006 och 2024 har personalstyrkan som arbetat med undervisning och forskning ökat varje år, men i fjol minskade den med 460 personer, motsvarande 340 heltidsekvivalenter, visar UKÄs statistik.
Även antalet adjunkter och lektorer minskade jämfört med föregående år.
Hälften av dem som arbetar med forskning och undervisning var enligt UKÄ verksamma inom hälsovetenskap och samhällsvetenskap.
Universitet och högskolor är den största kategorin bland arbetsgivarna inom den statliga sektorn. I oktober 2024 arbetade var fjärde statligt anställd inom högskolan. Det totala antalet anställda inom högskolan var då 81 000 personer, en ökning med 500 jämfört med föregående år. Sedan 2001 har antalet anställda ökat med 35 procent, från 49 200 till 66 700 heltidsekvivalenter.
UKÄ presenterar även statistik över könsfördelningen i olika personalkategorier. Bland professorerna är könsfördelningen som mest ojämn, 2024 var endast en tredjedel av professorerna kvinnor. Inom andra kategorier av forskande och undervisande personal varierar andelen kvinnor från 45 procent bland meriteringsanställningar till 61 procent bland adjunkter.
Bland lärosäten med minst 1 000 anställda, mätt i heltidsekvivalenter, hade Mälardalens universitet störst andel kvinnliga professorer, 47 procent. Därefter följde Malmö universitet med 44 procent.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.