Pengabrist bromskloss i rättskedjan

RÄTTSVÄSENDET2008-03-18

Sveriges domstolar kommer att gå på knäna om inte regeringen skjuter till mer pengar. Det visar Domstolsverkets budgetunderlag. Antalet oavgjorda mål väntas öka.

Om inte regeringen ökar ramarna för domstolsväsendet kommer det samlade underskottet att närma sig tre miljarder kronor i slutet av 2011. De ökande kostnaderna beror dels på den växande måltillströmningen, dels på beslutade satsningar som står utanför Domstolsverkets kontroll, bland annat på ökad säkerhet och på ny teknik i rättsprocessen. Verket har heller inte fått några extra pengar för att betala beslutade höjningar av arvoden till nämndemän.

– Det kommer att bli oerhört kärvt framöver om regeringen inte skjuter till mer medel, säger Karin Klahr, controller på myndigheten och projektledare för budgetunderlaget.

Redan under 2007 gjorde Domstolsverket av med 138 miljoner kronor mer än regeringen hade anslagit. Men då fanns ett anslagssparande från tidigare år som myndigheten kunde ta i anspråk. Nu är det slut, och redan under innevarande år kommer domstolar och rättsliga biträden att kosta 640 miljoner kronor utöver budget. Myndigheten begär nu i en skrivelse till regeringen tilläggsanslag för 2008.

En tung utgiftspost är rättsliga biträden, där anslaget enligt ramarna från regeringen ska ligga still på drygt 1,2 miljarder kronor de närmaste åren. Samtidigt växer behovet av biträden och ersättning till vittnen och tolkar i samband med brottmål. I fjol kostade biträdena nästan 1,5 miljarder kronor och kostnaden beräknas öka till 1,8 miljarder i slutet av perioden.

Trots riktade satsningar på att bearbeta antalet mål som inte avgjorts växer balanserna av oavgjorda mål, framför allt när det gäller brottmål. Under 2007 fick tingsrätterna in fler mål än vad som hann avgöras, och antalet icke avgjorda mål ökade med tre procent. Utan ökade anslag kommer situationen att bli värre.

– Balansbearbetningssatsningarna är satsningar som vi i dagsläget inte ser att vi kan finansiera kommande år. Vad vi nu ser är att antalet inkomna mål fortsätter öka och om inte ytterligare medel tillförs domstolarna blir konsekvensen att balanserna med största sannolikhet kommer att öka. Från och med nästa år behöver domstolarna 300 miljoner kronor mer och för att täcka kostnaderna för de rättsliga biträdena behövs ytterligare närmare 400 miljoner mer, vilket vi har begärt i budgetunderlaget, säger Karin Klahr.

Domstolarna måste investera i ny AV-teknik för att möta förändringar i rättsprocessen.
Bild: Patrik Svedberg
Domstolarna måste investera i ny AV-teknik för att möta förändringar i rättsprocessen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA