Regeringens krisberedskap brister

RIKSREVISIONEN2008-06-12

Statens beredskap för större kriser har allvarliga brister, skriver de tre riksrevisorerna i en debattartikel i Dagens Nyheter. Regeringens styrning är för svag.

”Bristerna är allvarliga och i samband med en omfattande samhällskris kan de få förödande konsekvenser för medborgarnas liv och hälsa samt samhällets vitala funktioner”.

Det skriver de tre riksrevisorerna Lennart Grufberg, Karin Lindell och Eva Lindström mot bakgrund av rapporten Hoten mot samhället, som Riksrevisionen presenterar idag.

Rapporten kritiserar krisberedskapen på flera punkter.

  • Tillsynen och kontrollen är svag.
  • Övningsverksamheten är otillräcklig.
  • Den nationella samordningen är svag.
  • Regeringens mål och krav är otydliga.
  • Regeringens uppföljning av beredskapen är osystematisk och dåligt samordnad.

    Enligt riksrevisorerna måste kommuner och myndigheter ta fram genomarbetade och jämförbara risk- och sårbarhetsanalyser. Revisorernas granskning omfattar beredskapen vid en kärnkraftsolycka, säkerheten vid vattenkraftsdammar, hanteringen av omfattande elavbrott, allvarliga störningar i våra betalningssy­stem, ett utbrott av en allvarlig epidemisk influensa (pandemi) och vår dricksvattenförsörjning. Resultaten av granskningarna visar på brister som både avser regeringen och ansvariga myndigheter.

    Enligt riksrevisorerna är de brister i beredskapen, som avslöjades genom tsunamikatastrofen år 2005, nu åtgärdade. Men i extrema krissituationer kan det vara nödvändigt att statsmakterna mycket snabbt ingriper för att lösa problem med hur krisen ska hanteras, skriver de:

    ”Riksdagen och regeringen har inte förberett för någon nationell krisledning eller skapat tillräckliga förutsättningar för att kunna hantera civila extrema krissituationer. Vi menar att det är en uppenbar brist att lagstiftningen i dag inte medger att regeringen kan utse en myndighet som får ansvar för den operativa krisledningen på nationell nivå, inte ens om samhällets nödvändiga funktioner hotas. Vi anser därför att det är angeläget att regeringen genom lagstiftning ges sådana befogenheter.”

  • Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

    Typ
    Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
    Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

    Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

    Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
    CAPTCHA