ST ser flera problem med Kriminalvårdens utbyggnad
Utbyggnaden av svensk kriminalvård går för fort, anser ST. I en ny rapport varnar förbundet för att trängseln på häkten och anstalter ökar risken för hot och våld, både mellan intagna och mot personalen. ”Vi går från rehabilitering till förvaring”, säger Joachim Danielsson, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården.
I den nya rapporten, som bland annat bygger på en enkät som genomförts med närmare 1 500 ST-medlemmar inom Kriminalvården, konstaterar förbundet att dubbelbeläggning nu har genomförts i alla bostadsrum som är minst sex kvadratmeter. Över 60 procent av dem som besvarat STs enkät anser att dubbelbeläggningen ökar risken för hot och våld i mycket eller ganska hög grad. Bland dem som arbetar med klienter som berörs av dubbelbeläggning ser mer än åtta av tio en koppling mellan dubbelbeläggning och ökad risk för hot och våld.
– Arbetsmiljön – som är oerhört besvärlig redan nu – kommer inte bli bättre med de pågående straffskärpningarna och det ökande antalet intagna. Vi har vid ett flertal tillfällen pekat på riskerna för ökad utsatthet för hot och våld riktat mot våra medlemmar, säger Joachim Danielsson, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården.
Han varnar också för att den allt högre beläggningen ökar risken för att de intagna återfaller i kriminalitet.
– Den risken är väldigt stor i dag. Grunden för vårt arbete för att förhindra återfall är personalens insatser. Det är medlemmarnas arbete som förhindrar återfall genom att kunna erbjuda daglig sysselsättning och bra programverksamhet. Förutsättningarna för det blir allt sämre med ökande beläggning och lägre personaltäthet.
Undersökningen visar att de kriminalvårdsanställda som arbetar på en klass 1-anstalt är mer negativa till utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet än övriga grupper. Två tredjedelar anser att uppdraget har förändrats i negativ riktning de senaste två åren.
– Jag tycker det är viktigt att lyssna på de tydliga signaler våra medlemmar ger. När vi verkställer straff i det här landet måste syftet vara att förhindra att de intagna återfaller i brott. Rapporten visar att tydligt att resultaten av det förebyggande arbetet försämras. Det påverkar i sin tur också personalens arbetsmiljö, konstaterar Joachim Danielsson.
Enligt Joachim Danielsson fattade den förra regeringen beslut om ett åttiotal olika straffskärpningar. Det är resultatet av de besluten vi ser nu, menar han.
– Den nuvarande regeringen driver igenom nya beslut som kommer att fortsätta att öka antalet intagna. De närmaste tio åren kommer antalet intagna att tredubblas. 29 000 på häkten och anstalter 2034 är historiskt höga siffror. Om befolkningen skulle utvecklas i samma takt motsvarar det ungefär 30 miljoner invånare!
Joachim Danielsson menar att det framför allt är kriminalpolitiken som har förändrats, inte brottsligheten i sig. Brottsutvecklingen har inte ökat lavinartat de senaste tio åren och antalet mord är faktiskt lägre i dag än det var under 1990-talet, påpekar han.
– Den grova organiserade gängkriminaliteten måste naturligtvis bekämpas, men det är ju inte all brottslighet i landet. Och de myndigheter som ska ta hand om den här nya kriminalpolitiken måste få resurser att möta de ökande behoven, säger Joachim Danielsson.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
