Stora städer gynnas när staten anställer

STATSFÖRVALTNING2018-05-16
Regeringen har satsat stort på att flytta myndighetsjobb från Stockholm till mindre orter. Men när myndigheterna själva bestämmer hamnar de flesta nya jobben likväl i Stockholm, Göte­borg och Malmö och andra större städer, visar Publikts granskning.
Redan i sin första budgetproposition 2014 deklarerade regeringen att de statliga myndigheterna måste få en bättre spridning över landet. Ambitions­nivån preciserades senare till att under mandatperioden flytta eller skapa 2 000 jobb utanför Stockholms innerstad. Regeringen har uppnått målet genom att i omgångar besluta om omlokaliseringar av hela eller delar av myndigheter.

Men de statliga myndigheterna fattar också många egna beslut om neddragningar, stängningar och utökad verksamhet som påverkar närvaron på olika orter. Publikt har frågat tio stora rikstäckande myndigheter var de hade sina anställda 31 december 2015 respektive 31 december 2017.

Som helhet har de tio granskade myndigheterna fått fler anställda under de två åren. Men trots att de politiska signalerna från regeringen under perioden har varit mycket tydliga har stor­städerna Stockholm, Göteborg och Malmö och andra större städer fått procentuellt större ökningar än mindre orter och landsbygdskommuner.

Och i Stockholm med kranskommuner är ökningen av antalet anställda större än i alla mindre orter och landsbygdskommuner tillsammans.

De två myndigheter i granskningen som minskat antalet anställda, Krono­fogden och Skatteverket, har inte heller skonat de mindre orterna.

Den största procentuella minskningen inom Kronofogden har genom­förts just i mindre orter och landsbygds­kommuner. Skatteverket – som fick öppen kritik av regeringen när myndigheten för några år sedan ville lägga ned ett antal kontor på mindre orter – har valt att låta storstäderna ta den största smällen, men därnäst kommer mindre orter.

Försäkringskassan har ökat antalet anställda i Stockholm, Göteborg och Malmö med 142 personer under perioden, och i övriga större städer blev de anställda 162 fler. Men på de mindre orterna minskade i stället personal­styrkan med 25 personer.

Försäkringskassans HR-chef Anders Liif säger att han inte har någon förklaring till utvecklingen, eftersom han kom till myndigheten först i november 2017.

– Men jag föreställer mig att det gjorts utifrån verksamhetsbehov, säger han.

Under 2018–2020 planerar myndig­heten emellertid att använda den naturliga personalomsättningen till att minska antalet medarbetare i stor­städerna och öka på and­ra orter. Tanken är att 500 tjänster ska flyttas. Men det är oklart om de mindre orterna och landsbygden kommer att vinna på det, efter­som Försäkringskassan vill förlägga verksamhet till, eller nära, utbildningsorter.

På Trafikverket fick de mindre orter­na och landsbygdskommunerna endast 77 av de totalt 955 tjänster som tillkom på myndigheten. Stockholm, Göteborg och Malmö fick 521 nya jobb. Myndigheten har dock inte kunnat ange var 15 av de 955 tjänsterna hade sin placering.

Trafikverkets HR-direktör Niclas Lamberg säger till Publikt att myndigheten i första hand utgår från sina interna verksamhets­behov vid beslut om loka­liseringar.

– Och väldigt många av våra infra-struktursatsningar de senaste åren har varit i och kring Stockholm, Göteborg och Malmö. Då blir det automatiskt så att en stor del av våra rekryte­ringar sker där.

– Vi är väl medvetna om hur den politiska agendan ser ut, och att man tycker att myndigheternas närvaro ska öka utanför storstäderna, säger Niclas Lamberg.

De närmaste åren kommer anslagen att öka markant, vilket enligt Niclas Lamberg bäddar för etableringar på nya orter.

– Vi har tagit fram en ny ortsstrategi där vi har kartlagt 34 orter – en del av dem är platser där vi inte är etablerade i dag. Så siffrorna framöver kommer att bli annorlunda än 2016–2017.

Dessutom har regeringen beslutat att Trafikverket ska bygga ut region­kontoret i Kristianstad med 80 till 100 nya jobb.

Resultaten av Publikts granskning ligger i linje med den större kartläggning som Statskontoret gjort av myndigheters lokaliserings­beslut 2008–2014. Statskontoret, som hade en annan indelningsgrund än kommuner, kom bland annat fram till att städer med minst 50  000 invånare hade fått fler statligt anställda under perioden. I de minsta tätorterna, med under 10  000 invånare, hade antalet statliga arbetstillfällen minskat.

Trenden de senaste årtiondena har gett anledning till oro, säger civil­minister Ardalan Shekarabi, S, till Pub­likt.

I höst väntas en ny förordning om skärpta krav vid lokaliseringsbeslut börja gälla. Den innebär bland annat att besluten ska fattas av myndighetens ledning och att nedläggningar av lokalkontor måste föregås av en konsekvens­analys.

– Förordningen är ett steg för att minska smygcentraliseringen, säger Ardalan Shekarabi.

– Myndigheter ska inte kunna lägga ned mindre kontor slentrianmässigt, utan tvingas ta ställning till de större frågorna. Men vi kommer att behöva fortsätta att skicka signaler till myndigheterna. När det gäller Skatteverket sade ju också rege­ringen helt enkelt ifrån.

Han framhåller att rege­ringen under mandat­perioden beslutat om omlokalisering av omkring 2 000 statliga jobb från Stockholm, och att tio nya servicekontor ska startas i områden med svag statlig närvaro.

Läs också ledaren: Rekrytera så att staten växer i hela landet

 

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Omlokalisering
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.