Lokalkostnader

Regeringen vill skärpa kraven på statliga myndigheters lokalförsörjning. Fackförbundet ST anser dock att ytterligare reglering inte behövs och varnar för att förslagen kan leda till otydlighet och ökade administrativa kostnader.

Många organisationers arbetssätt har förändrats i grunden efter pandemin, vilket har gjort det nödvändigt att förändra kontorsmiljöerna. Drygt hälften av de statliga myndigheter som besvarat en enkätundersökning uppger att de planerar eller nyligen har genomfört en lokalförändring.

Regeringen vill att myndigheter ska åläggas att undersöka möjligheterna att samverka i lokalfrågor och samlokalisera mindre arbetsplatser med andra myndigheter. Statskontoret föreslås samtidigt få rätt att utfärda föreskrifter om exempelvis myndighetskontors yta och läge. ”Genom en smartare användning av lokaler kan vi få mer pengar över till kärnverksamhet”, framhåller civilminister Erik Slottner.

Myndigheter har för stora och dyra kontorslokaler, anser Riksrevisionen, som rekommenderar en tydligare styrning mot mindre och billigare lokaler.

De samlade hyreskostnaderna för statens förhyrda lokaler ökade med 41 procent under åren 2016–2023, visar en uppföljning från Ekonomistyrningsverket, ESV. Under perioden ökade den totala lokalytan med fyra procent.

Kostnadshyresmodellen bör avskaffas, och marknadshyra införas för de fem kulturinstitutioner som i dag omfattas av modellen, föreslår en utredning. ”Modellen med kostnadshyra skapar en oklar ansvarsfördelning och ger incitament för att hålla tillbaka underhåll eftersom det leder till dyrare hyror”, sade utredaren Albin Kainelainen på en presskonferens.

Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket, ESV, i uppdrag att se över hur statens lokalanvändning kan bli effektivare. ”Lokaler utgör en stor del av myndigheternas kostnader och en smartare användning kan minska statens kostnader”, kommenterar civilminister Erik Slottner, KD, uppdraget.