Annons:
I Rasresan driver Nils Poletti och Lola Zackow med sig själva i en ”relativt fiktiv historia” om en resa till Egypten. Bild:Pontus Bergman/Sveriges Radio
Radioteater
Kultur
AVBirgitta Haglund0 kommentarerTyck till!

Folkbildning och satir i radiopjäs

Den nya radioserien Rasresan tar upp laddade frågor kring identitet, etnicitet och utanförskap – på ett skruvat vis. Skaparna Nils Poletti och Lola Zackow tvekar inte att driva med sig själva.

"Identitetspolitik är komplext. Det upplevs av många som allvarligt och ganska strängt. Men vi vill visa att man kan leka lite med ämnet", säger Nils Poletti, teaterchef på Östgötateatern, som tillsammans med skådespelaren Lola Zackow har skrivit och regisserat P1 Dramas serie Rasresan.

De två vill berätta om en känsla av att sitta fast mitt emellan två identiteter, i ett "mellanförskap" – utan att för den skull hamna i ett pedagogiskt eller uppfostrande drama om identitet och etnicitet. De har bägge en svensk och en utländsk förälder och berättar att de haft svårt att känna riktig tillhörighet i något av sina två länder.

– Vi är lite av lost cases. Den här serien kom till för att vi har ett behov av att skämta om en situation som förstås gör ont i grunden, säger Nils Poletti.

De har vävt in sina egna liv i berättelsen och gör parodi på sig själva. Redan titeln sätter den komiska tonen, med sin blinkning till Sällskapsresan. Nils Poletti och Lola Zackow väljer det breda, folkliga, men med sig på köpet får lyssnarna en dos akademiska begrepp som postkolonialism och intersektionalitet. Nils Poletti beskriver det som "en rolig resa i en identitetspolitisk värld, med lite kunskapsberikande information".

Nils Poletti och Lola Zackow är ett par, och till intervjun kommer de tillsammans med sin fyra veckor gamla son. Även om Rasresan handlar om Nils och Lola, som väntar barn tillsammans, är det dock en "relativt fiktiv historia", säger Lola Zackow.

Radioseriens Nils och Lola beger sig till Egypten för att leta reda på Lolas egyptiska pappa. Graviditeten har gett upphov till en längtan hos henne efter att söka sina rötter; hon vet inte var hennes pappa är, hon vet inte ens om han lever. Under resans gång hamnar paret i en rad skruvade och komiska situationer.

– Vi tar allvaret med en klackspark, säger Lola Zackow, men tillägger att det känns sårigt att veta att man inte kan ge sitt barn en morfar.

Nils Poletti och Lola Zackow utstrålar familjelycka, men deras relation började med meningsskiljaktigheter kring just identitetsfrågor.

– Jag och några till initierade en manifestation under scenkonstbiennalen 2015 mot ett scenkonstverk som Nils hade satt upp, berättar Lola Zackow.

Det var Den svenska apans hundra röda drömmar, som Nils Poletti regisserade på Turteatern. I grunden handlade det hela om vad en konstnär egentligen har för ansvar som avsändare, förklarar Lola Zackow.

Skådespelaren Hanna Dawit, en nära vän till Lola Zackow och Nils Poletti, spelar Lolas bästa vän Hanna i Rasresan. Även hon lever i ett "mellanförskap", säger hon.

– Det är något som vi ständigt diskuterar. Våra samtal har nog varit lite inspiration till serien, säger Hanna Dawit.

Hennes roll i radioserien rör sig inte enbart hemtamt i Stockholms konstvärld.

– Hanna är väldigt medveten och påläst också när det gäller postkoloniala teorier, samtidigt som hon lever i en ytlig värld som influencer, säger Hanna Dawit.

En annan betydelsefull roll spelar Kristian Luuk som gestaltar Berättaren, vars funktion inte bara är att ledsaga lyssnarna genom radioserien utan också att förklara alla de invecklade identitetspolitiska begrepp som dyker upp längs vägen – att sprida lite folkbildning.

Detta är Kristian Luuks debut inom radiodramagenren.

– Om jag ska vara ärlig så har jag alltid drömt om att få prova på radioteater men aldrig fått frågan, vilket inte är så konstigt eftersom jag inte är skådespelare. Så när de hörde av sig från Rasresan blev jag väldigt glad. Jag tycker dessutom att det är ett smart och roligt manus. Hela min släkt är invandrad från Estland, så jag kan känna igen mig i vissa delar.

Under intervjun vittnar både Nils Poletti och Lola Zackow om en mängd situationer där de upplevt särbehandling och rasism – i tullen, i tunnelbanan, i teatervärlden...

– Vi är engagerade i de här frågorna om identitet och rasism, vi vill något med det, men det är inte så att vi har valt det, vi har tvingats in i det, säger Nils Poletti.

Lola Zackow beskriver hur hon som skådespelare ofta reduceras till ett mångfaldsalibi, förväntas vara representant för något gott och uppbyggligt.

– Här får jag möjlighet att spela en komplex karaktär som är ofullkomlig, kanske lite dum, som gör misstag ...

– … och som själv är jätterasistisk, fyller Nils Poletti i.

Som regissör är han angelägen om att det ska vara svårt att klassificera det han gör, även om där alltid ryms en politisk botten. Han är bra på att "väcka" publiken, göra den osäker och obekväm.

– Jag har varit mån om att mina uppsättningar ska vara en grumlig upplevelse, att de inte ska vara entydigt goda eller onda. Att det ska finnas gråzoner.

De två har ännu i dag skilda uppfattningar om konstnärens ansvar. Nils Poletti anser – tveklöst – att konsten ska vara fri, medan Lola Zackow tycker att frågan är komplicerad.

– Men det vi är överens om är att konsensus inte är särskilt eftersträvansvärt. Det är något intellektuellt förslappande i tanken att man ska gå på teater och känna att man har varit duktig och tycker "rätt", säger hon. 

Sänds i radio och finns i podd
  • Rasresan finns att lyssna på i podden P1 Drama men sänds också på radio. Det första avsnittet av fem sändes 7 juni.
  • Serien är skriven och regisserad av Nils Poletti och Lola Zackow. Nils Poletti är teaterchef på Östgötateatern och regissör. Lola Zackow är skådespelare och gör här sin regidebut.
  • Hanna Dawit är skådespelerska. Senast medverkade hon i Roland Schimmelpfennigs uppmärksammade pjäs 100 sånger på Örebro länsteater.
  • Kristian Luuk är känd för de flesta, bland annat genom På spåret i SVT. I vintras medverkade han i SVTs humorserie Dips.
Bli den första att tycka till!
HÖGSKOLANNyhetLinköpings universitet utrymmer samtliga campusområden efter att ett hot riktats mot universitetet. Polisen bedömer hotet som allvarligt, uppger SVT.
FACKETNyhetMed en inkomst på 177 625 kronor i månaden förra året tjänade TCOs ordförande Eva Nordmark mest av alla fackförbundschefer. STs ordförande Britta Lejons månadsinkomst var 106 400 kronor, visar siffror som Arbetsvärlden har tagit fram.
STATENS INSTITUTIONSSTYRELSENyhetI veckan demonstrerade personal från SiS nedlagda ungdomshem Lövsta för andra gången. ”Det har varit katastrof hur ledningen har skött Lövsta”, säger ST-medlemmen Robert Michel, som var en av demonstranterna.
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverkets internrevision slår larm om att myndigheten inte klarar hanteringen av medborgarskapsärenden. Högen med ej avgjorda ärenden har vuxit med 70 procent det senaste året. ”Medarbetarna är stressade och frustrerade ”, säger skyddsombudet Markus Walker.
Svenska kraftnätNyhetI en hemlig rapport påtalar Säkerhetspolisen, Säpo, omfattande brister i säkerheten hos Svenska kraftnät, skriver Dagens Nyheter. Bristerna bekräftas av Svenska kraftnät.
StatsförvaltningNyhetTrots att många berörda myndigheter var negativa i remissomgången kommer nu femton statliga myndigheter ska åläggas att ansluta sig till Statens servicecenters, SSC, tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering. Det framgår av en promemoria från finansdepartementet.
SJUKFRÅNVARONyhetKvinnliga statsanställda är borta från jobbet på grund av sjukdom dubbelt så ofta som sina manliga kolleger. Nu ska Statskontoret undersöka vad det beror på.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetBeslutet om att lägga ned ett antal av Arbetsförmedlingens lokalkontor var förhastat och bör rivas upp, skriver ST i ett förslag som lämnats till regeringen. Det finns dessutom en risk för att hela tidsplanen för att göra om myndigheten försenas, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson till Publikt.
Statlig värdegrundNyhetDet är viktigt att skilja mellan värderingar, beteenden och varumärke, skriver Tillitsdelegationens forskningsledare Louise Bringselius i en rapport. Värdegrundsarbetet ska i första hand fokusera på beteenden, menar hon.
STATSFÖRVALTNINGNyhetUnder en 20-årsperiod har antalet kontor där det erbjuds statlig service minskat med 37 procent, enligt en rapport från ST. Förbundet vill att regeringen ska utforma regleringsbrev så att statlig service garanteras i hela Sverige.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens kontakter med arbetsgivare faller kraftigt. Under juli i år var antalet kontakter bara en femtedel jämfört med samma månad i fjol, uppger SVT.
DigitaliseringNyhetÖkad digital spetskompetens, användning av artificiell intelligens, AI, i samband med stora datamängder och strategiskt användande av data i näringslivet ska utredas av flera statliga myndigheter. ”Sverige ska bli bäst på att använda digitaliseringens möjligheter”, kommenterar digitaliseringsminister Anders Ygeman.
HögskolanNyhetDen nedåtgående trenden för antalet sökande till högskoleutbildningar har brutits. Till höstterminen i år sökte nästan 400 000 personer, knappt två procent fler än förra året, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR.
KollektivtrafikNyhetRegeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått uppdraget att ta fram underlag för hur ett sådant system kan utformas för att förenkla för resenärerna.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket ska få utökat ansvar för underhållet av landets järnvägsspår. En utredare ska undersöka vilka delar av spårunderhållet som det är lämpligt att flytta över från entreprenören Infranord till Trafikverket.
HögskolanNyhetHög personalomsättning leder till sämre effektivitet på landets högskolor och universitet. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Linnéuniversitetet och Karlstads universitet hör till lärosätena med högst förbättringspotential.
StatsförvaltningNyhetDet finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga att motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism, skriver Polisen i en rapport. Enligt rapporten saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
rättsväsendetNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu lagt ett förslag som skulle vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det skulle leda till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, rapporterar Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer att bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.