Beskatta spekulationen

DEBATT2005-11-08

Med en skatt på bara en procent av den globala spekulationen kan 200 miljarder kronor dagligen dras in till offentlig verksamhet i världens alla länder, skriver Jan-Åke Blomqvist.

Nu för tiden används pengar på två sätt:

Dels till sådant som är nödvändigt, nämligen att producera varor och tjänster. Dessa pengar betalas ut i form av löner och sociala ersättningar. De används till mat, boende, kläder etc och måste finnas.

Dels till sådant som är fullständigt onödigt, spekulation. De används till att spekulera i företagsaktier och länders valutor. Syftet är enbart att tjäna pengar på pengar. Blixtsnabbt skickas de jorden runt via börsernas datorer. Redan nästa timme kan de skickas till ett nytt ställe, där de förväntas ge ännu högre avkastning.

Spekulationspengarna finns samlade hos ett fåtal mycket stora, anonyma aktörer som banker, försäkringsbolag, andra storföretag, stenrika privatpersoner och fonder. Dessa hämtar hem vinsterna på den globala spekulationen. Aktier och valutor köps och säljs i världen för ofattbara 20 000 miljarder kronor varje dag. Det betyder, att hela 97 kronor av en 100-lapp går till handel med aktier och valutor. Blott tre kronor av varje 100-lapp går till att betala handel med varor och tjänster, det som pengar en gång i tiden uppfanns för. Allt enligt Världsbanken.

Spekulation bygger på inget annat än förväntningar, omöjliga att förutsäga, inte ens av så kallade ekonomiska experter. Den gör att länders och dess människors ekonomi krisar gång på gång.

Senast 1992 i Sverige när stora, svenska exportföretag spekulerade kraftigt mot kronan, att den skulle skrivas ner. Så skedde också. En hel kedjereaktion startade. Räntan höjdes kraftigt. Konsumtionen sjönk som en sten, eftersom människors lån blev mycket dyrare. Därmed fick de mindre kvar att handla för. Det ledde till att företag, som var beroende av hemmamarknaden fick svårt att sälja. Mängder av företag gick i konkurs. Människor avskedades. Även vår gemensamma sektor tvingades avskeda, när den fick in betydligt mindre skattepengar.

Samtidigt ökade kostnaden för alla arbetslösa dramatiskt. På några år försvann 600 000 jobb. Krisen 1992 har vi fortfarande inte hämtat oss ifrån med många sjukskrivna, förtidspensionerade och arbetslösa. Vad händer när nästa kris står för dörren, orsakad av spekulation?

Fram till 1980-talet var valuta- och lånemarknaden omgärdad av restriktioner. Som ett av de sista länderna i västvärlden tog den socialdemokratiska regeringen bort restriktionerna. Därefter exploderade spekulationen. Innan lånemarknadens restriktioner togs bort, lånade företagen direkt av banker och privatpersoner, när de behövde pengar till investeringar. Att gå vägen via börser var sällsynt. Numera deltar även våra pensionspengar i spekulationsvanvettet. Till och med fackförbund är stora, passiva aktieägare.

Ekonomins globalisering beror på spekulationspengarna. Spekulationen har blivit så omfattande i ekonomin, att den är störst och starkast alla kategorier. Den skapar ekonomiska kriser och pressar tillbaka löntagarna rejält. De spelas nu ut mot varandra, Vansbros Finnveden mot Polen, Västerviks Electrolux mot Ungern osv.

När det sägs rent ut, att man kan få tio polacker eller ungrare på en svensk eller 20 kineser på en svensk, är det inte konstigt att Svensson drabbas av misstro mot andra, som konkurrerar med urusla löner och arbetsmiljö. Vad blir det för internationalism av det, som det så vackert heter?

Jobben flyttas inte för att företagen går med förlust, utan enbart för att pressa ut ännu högre vinster. Noterade företag på världens börser drivs efter regeln maximal vinst. De måste visa upp höga vinster, för att hålla sina aktiekurser uppe och aktieägare på gott humör. Aktieägarna är spridda i hela världen. De kräver stor avkastning. Då tas ingen hänsyn till löntagare i ett enskilt land.

Frågan är hur länge vår gemensamma sektor kan drivas av nödvändighetspengar, där människor, varor och tjänster beskattas hårt, medan spekulationspengarna undgår beskattning. En enda procents beskattning till exempel skulle inbringa 200 miljarder kr varje dag till världens offentliga kassor.

Jan-Åke Blomqvist

Ekonom och folkhögskollärare

Orsa

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA