»Det var en kamp på liv och död«

FÖRDJUPNING: MOBBNING PÅ JOBBET2012-02-14
– Vår chef var otroligt charmig, duktig och bra på att prata, berättar Katrin. Men efter tre veckor på det nya jobbet kom första utskällningen. Hon hade lagt ett papper på chefens bord.

Katrin, som egentligen heter något annat, blev översvallande mottagen av högs­ta chefen när hon började på den lilla myndighetens personalavdelning. Chefen kallade henne sin högra hand och sa att Katrin skulle kunna bli personalchef. 

Men den goda relationen förbyttes snart till en mardröm. Kat­rin fick aldrig ta egna initiativ, och hennes kompetens ifrågasattes om hon ställde en fråga. Samtidigt förväntades hon vara en förtrogen och rapportera till chefen om vad medarbetarna talade om på fikarasterna.

Chefens oberäkneliga humör och egendomliga förväntningar gjorde Katrin allt räddare. Till slut satt hon på helspänn varje gång chefen närmade sig.

– Du känner igen stegen och hör vilket humör hon är på. Det är fruktansvärt att sitta och vänta.

Vid ett sådant tillfälle råkade Kat­rin ha en pulsmätare på sig – hon skulle ut och jogga.

– När jag hörde hennes röst gick pulsen upp till över 200. Jag trodde att jag höll på att få hjärtinfarkt.

Hennes man sa åt henne att byta jobb.

– Men jag ville inte låta henne vinna.

På arbetsplatsen hade kolleger börjat uppmärksamma vad som skedde.

– Flera sa »gud vad skönt att du har börjat, nu går hon på dig i stället.« And­ra sa att de bara brydde sig om sitt jobb. Det tycker jag var lite fegt.

Men Katrin var inte ensam om sin utsatthet. Även andra medarbetare kunde exempelvis kallas in till chefen på fredagseftermiddagarna.

– Efter ett tag stängde hon dörren. Det var psyksamtal, hon bröt ned en. Hon kunde fråga hur man mådde psykiskt, hon vände och vred på det.

En av dem somockså kallades in var den lokala ST-ordföranden, som till slut deklarerade att hon vägrade att gå in i chefens rum utan att ha en annan fackföreträdare med sig.

De drabbade började tala med varandra om att chefen måste bort. De förde anteckningar om olika episoder och gick till myndighetens styrelse. Men de blev avfärdade.

– Det var en hemsk känsla att inte bli trodd, att vara så maktlös, säger ST-avdelningens ordförande.

Både hon och Katrin tycker att de fortfarande är påverkade av åren med chefen, som nu är pensionerad. Kat­rin kämpar med sitt självförtroende.

– Jag gick till en coach efter­åt och pratade i tre timmar. Efter det kände jag mig stark. Vi gjorde en mindmap som jag fotograferade av, och den tar jag fram och tittar på ibland.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.