Meningsfullt och roligt vara skyddsombud

FÖRDJUPNING: ARBETSMILJÖ2008-02-05

Inom SJ är det största problemet att arbetsgivaren inte alltid äger arbetsplatsen. Arbetsmiljöarbetet faller mellan stolarna.

– Uppdraget är roligt för att det är gränsöverskridande. Alla pratar med en och vill ha hjälp – både organiserade och oorganiserade, säger Tommy Jacobsson.

Han är mångårigt skyddsombud för lokförare i Produktionsområde Väst. Nyligen utsågs han också till ersättare för huvudskyddsombudet i SJ AB.

Främst vill arbetskamraterna ha hjälp med den fysiska arbetsmiljön – fordon och bangårdar, berättar han. Förare har problem med ergonomi och buller och obehöriga som springer i spårområdet, medan ombordpersonal kan ha problem med kunder som inte vill betala biljetter.

SJ äger inte arbetsplatserna

Det kan också handla om mindre bemanning på stationerna, då förare och ombordpersonal själva måste flytta om loken på tågen. Eller förare som måste köra ensamma för att någon blivit akut sjuk.

I princip hela Västsverige ligger inom det skyddsområde som han och skyddsombuden ska bevaka.

– Vårt största problem är att vi inte kan begära att arbetsgivaren gör något åt arbetsmiljön på vår arbetsplats, tåget. Trafikhuvudmännen – länstrafikansvariga som köper upp trafiktjänster – äger arbetsplatsen, men tågbolagen är arbetsgivare.

Inom SJ AB är det enligt honom lättare att få igenom förbättringar. Skyddsombuden brukar se ritningar över bolagets egna tåg före köp och kan tidigt få hjälp av ergonomer från företagshälsovården. Så var det när SJ AB köpte tvåvåningstågen som nu går i Mälardalen.

En gång i månaden hålls skyddsombudsmöten på lokal nivå. I produktionsområde Väst finns ett tiotal skyddsombud på 200 förare och ytterligare några för ombordpersonalen. Ungefär fyra skyddsombud är ST-medlemmar, men flertalet kommer från Seko som är största facket.

– Vi väljer ut den mest lämpliga, oavsett facklig hemvist, säger Tommy Jacobsson. Och vi har väldigt gott samarbete med övriga fackförbund.

Brevbäring tungt jobb

Även inom Posten är fackförbundet Seko största fackliga organisation. Därför väljs ST-medlemmar i mindre omfattning till skyddsombud. I Jönköpings leveransområde är dock Gerd Lindholm, ST, det enda skyddsombudet. Hon har sin arbetsplats på Postens Företagscenter i Tranås.

– I Tranås är vi ungefär 40 anställda och alla utom två är brevbärare, berättar hon. I dag är det ett tungt jobb att vara brevbärare. Axlar och nackar far illa men alternativt arbete saknas. Brevbärarna försöker växla mellan att cykla, åka moped eller bil, beroende på brevbäringstur.

Stora befogenheter

Arbetskamraterna kontaktar Gerd Lindholm mest angående arbetsredskap och fordon. Ergonomin i bilarna är inte bra. Tillsammans med Previa har ett projekt startats där företagssjukgymnaster filmat sittställning, kontrollerat sikt och ljudnivå.

–Arbetet som skyddsombud känns meningsfullt, säger Gerd Lindholm. Det ger stora befogenheter genom arbetsmiljölagen. Hittills har vi aldrig behövt vända oss till Arbetsmiljöverket.

Hon berättar att arbetsskador och tillbud rapporteras till ett centralt datasystem inom Posten. För Tranås rör det sig mest om halkolyckor. Andra problem är personalneddragningar och brevbärarnas höga arbetsbelastning.

– Vi skyddsombud i Posten har varit med från början i den omorganisation som pågår. Hela tiden gör vi riskanalyser och riskbedömningar och det har fungerat bra hittills. Varje år deltar vi i skyddsronder på alla arbetsplatser och personalenkäter. De har hög svarsfrekvens. Jag tycker att arbetsgivaren tar ett stort arbetsmiljöansvar inom vårt område.

Tommy Jacobsson tycker det är roligt att vara skyddsombud.<br> Foto: SÖREN FRÖBERG
Tommy Jacobsson tycker det är roligt att vara skyddsombud.<br> Foto: SÖREN FRÖBERG
Gerd Lindholm.<br> Foto: BO FRÖSTRÖM
Gerd Lindholm.<br> Foto: BO FRÖSTRÖM

Det här säger arbetsmiljölagen

* Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för en god arbetsmiljö.

* Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall, planera arbetsmiljöarbetet systematiskt, underrätta skyddsombudet om ändringar av betydelse för arbetsmiljön.

* Skyddsombud ska finnas på alla arbetsplatser som har minst fem anställda. Skyddsombud utses av den fackliga organisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren. Finns det fler än en facklig organisation kan de välja att ha var sitt eller ett gemensamt skyddsombud. Där fler än ett skyddsombud finns ska det utses ett huvudskyddsombud som samordnar skyddsombudens arbete.

* Skyddsombudens uppgift är att företräda arbetskamraterna i arbetsmiljöfrågor, bevaka att arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter. De deltar i planering av nya eller ändrade lokaler, arbetsprocesser, anordningar, arbetsmetoder, ny- eller omorganisation eller när farliga kemiska ämnen ska användas. Skyddsombuden gör tillsammans med arbetsgivaren konsekvensanalyser innan beslut fattas om omorganisationer och personalneddragningar. Skyddsombuden deltar i skyddsronder och när handlingsplaner upprättas som ska förebygga ohälsa och olycksfall.

* Skyddsombuden har rätt till den ledighet på betald arbetstid som behövs för uppdraget. De får inte hindras i sitt arbete, de har rätt ta del av handlingar och upplysningar som behövs för uppdraget.
* Skyddsombuden kan, enligt arbetsmiljölagen kap 6, paragraf 6a, kräva att arbetsgivaren vidtar åtgärd eller undersökning för att kontrollera arbetsförhållandena. Om det föreligger fara för liv och hälsa kan skyddsombudet stoppa arbetet. Förutom lagen stärks arbetsmiljöarbetet ytterligare av föreskrifter från Arbetsmiljöverket.

Läs mer på
* Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se
* www.duochjobbet.se/skyddsombudsskolan
*
www.arbetsmiljoupplysningen.se
* Maria Steinberg: Skyddsombudsrätt, samverkan, ansvar och tillsyn (2006)

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA