Alla påverkas när AI förändrar arbetsmarknaden

Klockan är 12.30 när applåderna börjar hagla. På den grå heltäckningsmattan i seminariesalen på Stanforduniversitetet i Kalifornien gör sig forskarna Bharat Chandar och Ruyu Chen beredda för frågestund.

I augusti i år publicerades rapporten ”Canaries in the coal mine?” där de tillsammans med en av världens ledande forskare på området, Erik Brynjolfsson, pekar ut effekter som artificiell intelligens – AI – har på arbetsmarknaden.

Studien har på kort tid väckt stor uppmärksamhet. Redan titeln säger en del – uttrycket syftar på de kanariefåglar som forna tiders gruvarbetare bar med sig för att upptäcka giftiga gaser, och används om en tidig varning för en annalkande fara.

I rapporten visar forskarna hur AI förändrar förutsättningarna på arbetsmarknaden. Inom yrken som är tydligt exponerade för AI, som mjukvaruutvecklare och kundtjänstmedarbetare, har anställningarna bland unga minskat med hela 13 procent sedan 2022 – på grund av AI.

Men även andra resultat har väckt intresse. Som att mer erfarna medarbetare och anställda inom mindre AI-exponerade yrken har påverkats i mindre utsträckning. Deras arbetsmarknad har varit stabil eller växande under samma period.

I seminariesalen på Stanford ställs fråga efter fråga. Hur ser framtiden ut? Hur kommer AI att påverka unga anställda på sikt? För AI-tekniken med sig nya samhällsproblem?

Till slut konstaterar samtalsledaren att tiden är slut. Alla hinner inte få svar på sina frågor.

För tillfället försöker en hel värld förstå hur AI kommer att påverka arbetslivet.

De senaste åren har stora framsteg gjorts inom AI-forskningen. De möjligheter som öppnats har fått såväl länder som företag att satsa enorma belopp på utveckling av nya tekniker och tillämpningar.

I sin lathund ”AI för offentlig förvaltning” ger Myndigheten för digital förvaltning ett par exempel på viktiga användningsområden. Genom att analysera stora mängder data kan AI identifiera mönster som är svåra för människan att upptäcka. AI kan sedan användas för att ”utföra tidskrävande uppgifter och frigöra tid för människor, som därmed kan ägna sig åt andra uppgifter”.

Det här är en utveckling regeringen vill att Sverige ska dra nytta av.

När den statliga AI-kommissionen lämnade sin rapport i slutet av förra året var det med beskedet att det är bråttom. För att Sverige inte ska hamna efter i utvecklingen kom utredarna med en rad förslag, varav flera rörde statliga myndigheter. Några av dem har – i olika grad – också blivit verklighet.

Det förslag som kanske väckt mest uppmärksamhet är den så kallade AI-verkstaden som Skatteverket och Försäkringskassan fått i uppdrag att utreda. Planen är att skapa en infrastruktur som ger myndigheter och offentliga aktörer möjlighet att på ett säkert sätt utveckla och dela med sig av AI-lösningar. På det sättet ska samma hjul inte behöva uppfinnas flera gånger.

För att finansiera AI-reformerna föreslår regeringen att omkring en halv miljard kronor årligen ska avsättas till och med 2030. 2026 ska också det nya AI-sekretariatet som inrättats under finansdepartementet presentera Sveriges första AI-strategi.

I ett debattinlägg i Dagens Industri i augusti konstaterade civilminister Erik Slottner, KD, att det finns ett stort behov av AI-verktyg för att staten ska kunna möta de krav som kommer att ställas på välfärden i framtiden.

”Tekniken har stor potential att avlasta personalen, förbättra kvaliteten på offentliga tjänster, och effektivisera verksamheten”, skrev han.
Vad det kommer att betyda för statligt anställda finns det många som har reflekterat över.

I vintras publicerade fackförbundet Akavia en rapport om AI-användningen på Sveriges trettio största myndigheter. Av de svarande uppgav fler än hälften att de använder AI i verksamheten, främst i form av text-, tal- och bildigenkänning och som beslutsstöd. Endast fem myndigheter hade en AI-strategi på plats, tio arbetade med att ta fram en.

– Vi gjorde det här nedslaget eftersom vi uppfattar att det finns stort tryck från politiken på att myndigheterna ska använda AI, men att det ännu inte finns så mycket hårda data över hur användningen faktiskt ser ut, säger Hanna Birath, sakkunnig inom AI på Akavia.

Men utvecklingen går fort. Även om rapporten inte ens är ett år gammal ser läget antagligen helt annorlunda ut i dag, menar hon.

Under tiden har en vanlig fråga till förbundet blivit: Kommer AI att ta våra jobb? Olika studier pekar åt olika håll, konstaterar Hanna Birath.

– Så svaret blir väl: Vi vet inte om AI tar våra
jobb. Men tittar vi på tidigare strukturomvandlingar har de snarare gjort antalet jobb fler än färre, samtidigt som arbetets innehåll har förändrats, säger hon.

Även Karl Djurberg Malm, utredare på Fackförbundet ST, menar att frågan om AI utgör ett hot mot jobben är svår. Det ser inte ut så på kort sikt, tror han. På längre sikt är det mer oklart.

– Men frågan är felställd. Den antyder att en maskin ska ta över arbetsuppgifter och att människor inte kommer att behövas längre. Men om AI tar över vissa uppgifter kan människor göra annat i stället. I statlig sektor behövs personliga kontakter och mänskliga bedömningar i väldigt stor utsträckning. Alla beslut kommer inte att kunna fattas av AI, säger Karl Djurberg Malm.

Det har uppstått en hajp runt AI som gett den något av en mystisk aura, fortsätter han. Han hänvisar till forskning som visar att AI just nu utvecklas i en hastighet där kapaciteten fördubblas var sjunde månad. Under förutsättning att utvecklingen inte stannar av blir kurvan exponentiell.

– Då går det inte längre att förstå vad AI kommer att kunna göra. Det är det som gör den mystisk. Just nu nosar vi på vad AI kan innebära, men vi kan fortfarande inte riktigt begripa det, säger Karl Djurberg Malm.

I dag används AI på många ställen i statsförvaltningen. Det handlar om allt från att sammanfatta text och transkribera mötesprotokoll till att övervaka granbarkborrar i skogsnäringen.

För att få en bättre överblick över hur AI-användningen i staten ser ut gav regeringen tidigare i år 25 myndigheter i uppdrag att redo-göra för hur de arbetar med artificiell intelligens.

I sitt svar skriver Försäkringskassan att myndigheten 2019 systematiskt började bygga upp AI-kompetens. Det har resulterat i flera tjänster och tillämpningar, exempelvis för sådant som översättning av text och maskning av dokument. Men även för mer specifika uppgifter, som att sammanfatta och strukturera de omfattande läkarunderlag som handläggare behöver läsa in sig på.

– Syftet är inte att AI ska göra bedömningar eller fatta beslut, utan att förbättra beslutsunderlagen till handläggarna, säger Johan Gabrielsson, verksamhetsområdeschef för data, IT, AI på Försäkringskassan.

Ingen av de myndigheter som Publikt har varit i kontakt med ser det som aktuellt att låta AI fatta myndighetsbeslut. På sikt kan det dock bli så att AI-lösningar tar över interna uppgifter på Försäkringskassan som i dag sköts manuellt, menar Johan Gabrielsson.

– Det är inget vi har räknat på, men det vore konstigt om vi skulle göra allt på samma sätt om fem–tio år.

Det lär i sig dock inte minska bemanningsbehovet, eftersom Försäkringskassan hela tiden får utökat ansvar, tillägger han.

Rebecca Filis, sektionschef för AI-samordning på Skatteverket, är inne på samma spår. Hon framhåller att många faktorer påverkar hur AI kan förändra jobben framöver.

– Det här är spekulation från min sida, inte Skatteverkets strategi, men det kommer högre och högre krav på oss att effektivisera. Det är den hårda verkligheten. Därför blir AI viktigt. Vi är en myndighet som får ytterligare uppdrag, men inte alltid full kostnadstäckning för dem, så vi behöver bli effektivare, säger hon.

Tillsammans med Försäkringskassan anses Skatteverket vara en av de myndigheter som ligger längst fram i AI-utvecklingen. På Skatteverket finns i dag ett trettiotal AI-verktyg på plats.

2023 tog myndighetsledningen beslutet att inrätta ett AI-labb med uppgiften att undersöka vad generativ AI kan användas till. Nu pågår fyra utvecklingsprojekt. Ett av dem tar fram ett verktyg som ska fungera som analysstöd i brottsutredningar. Ett annat verktyg ska skriva svar på den halva miljon frågor som mejlas in till myndighetens kundtjänst varje år.

– Men inga svar kommer att gå direkt ut till kunderna. En handläggare måste säkerställa att de blir rätt först, säger Rebecca Filis.

För att såväl Skatteverket som myndighetens anställda ska kunna dra nytta av AI krävs dock att medarbetarna börjar använda de nya verktygen. I det kommer det att uppstå utmaningar, menar Rebecca Filis. Dels måste man hitta nya arbetssätt som fungerar, dels varierar kunskapen om AI kraftigt bland medarbetarna.

– Det är inte bara att kliva på bussen och komma fram till rätt hållplats. Det kommer att kräva att alla anstränger sig ganska mycket, både organisation och anställda, säger Rebecca Filis.

Även Matthias Rosvall, chef för kompetensförsörjning på Trafikverket, betonar att det finns ett stort kompetensutvecklingsbehov bland de anställda. Arbetsgivaren måste påminna sig om att omställningen kan bli svår, säger han.

– Jag tror att det här kommer att påverka organisationen på många vis. Vi som arbetsgivare måste ha respekt för att det kan bli en stor förändring och se till att vi jobbar stegvis med den, tillsammans med medarbetare och fackliga organisationer.

I dag använder Trafikverket AI bland annat för ärendehantering. De verktyg som i dagsläget ger störst värde är dock de som hjälper myndigheten att besikta väg- och järnvägsnätet och identifiera brister, berättar Andreas Martinsson, strateg inom datadriven verksamhet och analys på Trafikverket.

– I stället för att vi ska sitta och leta registreringsskyltar på alla foton som vi tar av anläggningen, och GDPR-säkra dem, sköter AI detta. Så kan vi lägga tiden på att jobba med insikter och analys, säger han.

Bara AI-verktyget som besiktar järnvägen uppskattas spara myndigheten 450 miljoner kronor fram till år 2031.

Det är långt ifrån första gången ett tekniskt genombrott skakar om arbetsmarknaden i grunden. Men denna gång skiljer sig förvandlingen på ett viktigt plan, menar Magnus Lodefalk, lektor i nationalekonomi vid Örebro universitet. Medan spinnmaskinen spinning jenny på 1700-talet och industrirobotarna på 1980-talet främst ersatte fysiska jobb är det nu tjänster som kräver tankekraft som påverkas.

I sina studier har Magnus Lodefalk sett hur omvälvande tekniska genombrott ger upphov till förändringar i ekonomin, som i sin tur påverkar jobben. I förlängningen kan det leda till att branscher uppstår, försvinner eller förändras.

Den effekten kan vi förvänta oss att AI också har, menar han.

– Överlag är tjänstemannajobb som administratörer, analytiker, assistenter, utredare – ja, alla jobb där kognitiva uppgifter är centrala – väldigt exponerade för AI. En del uppgifter kan automatiseras, andra kompletteras, medan vissa inte påverkas alls, säger Magnus Lodefalk.

Att ett yrke är exponerat för AI innebär, något förenklat, att de kompetenser som är viktiga för jobbet också är förmågor där AI-tekniken gör framsteg. Däremot innebär det inte att AI automatiskt kommer att ersätta dessa yrken – bara att vi i dag kan anta att tekniken kommer att användas på området.

Som en av forskarna bakom ESO-rapporten ”Algoritmer för allmän nytta” har Magnus Lodefalk undersökt vilken påverkan AI kan väntas få på produktivitet och arbetskraftsbehov i offentlig sektor. Osäkerheten är fortsatt stor, konstaterar han. I forskarnas huvudscenario uppskattas AI öka produktiviteten med upp till 20 procent i de mest exponerade yrkena fram till 2044. Enligt samma scenario ökar arbetskraftsbehovet med knappt fyra procent under samma period. Det senare ska dock ställas i relation till grundscenariot – där inga effekter av AI räknas in – och där arbetskraftsbehovet för exempelvis undersköterskor i äldrevården väntas växa 25 procent.

AI blir helt enkelt en möjlighet för samhället att hantera de utmaningar som Sveriges åldrande befolkning för med sig, menar Magnus Lodefalk.

Samtidigt blir många av problemen med AI extra kritiska i offentlig sektor, påpekar han. Generativ AI är beroende av att den tränas på data som är korrekt och relevant. Om träningen görs på fel sätt kan tjänsten både bli undermålig och leda till diskriminering.

Ytterligare en stor utmaning för statsförvaltningen är att följa de komplicerade juridiska regelverken. Ett tredje dilemma är AI-tjänsternas oförmåga att förklara hur de kommit fram till sina rekommendationer. Det blir ett särskilt stort problem för handläggare som enligt lag måste kunna förklara på vilka grunder ett beslut fattats.

– I staten handlar det inte om ett klädköp eller något annat banalt som blir fel. Besluten som tas kan vara livsavgörande, säger Magnus Lodefalk.

Eftersom myndigheterna måste säkerställa att kraven på staten uppfylls kommer AI-utvecklingen att gå långsammare i offentlig sektor än i det privata näringslivet, bedömer han.

– Det kan bli så att en del förlorar sina jobb och kanske måste byta yrke. I ett medelscenario tror jag inte att många jobb försvinner, men de kan bli något färre. Däremot tror jag att vi ska räkna med att innehållet i jobben förändras.

En vanlig bedömning är att det är de repetitiva arbetsuppgifterna som AI kommer att ta över. För statsanställda handlar det kanske främst om att snabbt sammanställa och producera text, tror Ann-Therese Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion.

– Jag brukar säga att vi får en ny superkollega. Den kan sådant som många statstjänstemän gör, skriva utredningar och förslag. Men den kan också ljuga och göra fel, som vilken kollega som helst, säger hon.

Kommer AI att ta över våra roliga eller våra tråkiga arbetsuppgifter?

– Jag hoppas de tråkiga. Det är subjektivt, så klart – en del älskar ju att leta siffror i tabeller. Men jag hoppas att vi skapar AI-modeller som tar de repetitiva och tidsödande uppgifterna.

Tidsbesparingen frigör tid som medarbetarna i stället kan använda till sådant som analys, problemlösning och mänskliga möten – områden som AI är mindre lämpat för, menar hon.

Enligt Futurions undersökningar oroar sig yngre personer mer än äldre för hur AI ska påverka arbetsmarknaden. En förklaring kan vara att yngre generellt har större förståelse för vad förändringen kan innebära på sikt, tror Ann-Therese Enarsson. En annan hypotes är att de har en större del av sitt arbetsliv kvar.

Kvinnor är också mer oroliga än män.

– Historiskt har ju män drabbats hårdast när rutinbaserade jobb automatiserats i industrin. Men med generativ AI är det högutbildade kvinnor som står mitt i transformationen, de som i dag är jurister, journalister, psykologer och kommunikatörer, säger Ann-Therese Enarsson.

Hon menar att AI kommer att påverka det mesta som rör yrkeslivet. Därför vill hon se fackförbunden öka sitt engagemang i AI-frågorna.

– Det gäller ju makten över framtidens arbetsliv! Aldrig förut har det funnits en så stor chans till – och risk för – förändring. Facken behöver vara med och forma hur AI införs, hur kompetensutvecklingen ska se ut och hur vi säkerställer att tekniken används på ett sätt som gynnar både medlemmar och verksamheter.

Även Joakim Wernberg, forskare vid Lunds universitet och forskningsinstitutet Ratio, tror att det finns många skäl för facken att engagera sig i AI-frågor. Samtidigt finns det enligt honom en ryggmärgsreflex hos fackförbund att vilja skydda det arbete som finns – något han tror kan bli ett problem.

– Det är lättare att peka ut befintliga jobb som hotas än att sia om nya som växer fram. Det finns en risk att försöken att skydda jobb blir kontraproduktiva. Om vi skyddar det som vissnar men inte hjälper det som växer, eller till och med motverkar det, uppstår en jobbförstörande effekt, säger han.

Men omstruktureringar tar också tid, betonar Joakim Wernberg. Till en början är det inte säkert att effekten av AI blir lika stor som många förväntar sig.

Han hänvisar till Solows paradox. Begreppet myntades på 1990-talet av Erik Brynjolfsson – stjärnforskaren på Stanford som nu gör världssuccé med sin AI-forskning. Lite förenklat innebär det att ny teknik initialt kan få produktiviteten att sjunka snarare än öka, trots förväntningar om motsatsen. Först senare, när gamla strukturer brutits ned och nya arbetssätt skapats, kan språnget tas. Så blev det med elektriciteten, där industrin behövde flera decennier för att anpassa sig. Inte heller datorerna blev en omedelbar produktivitetshöjare på 1980-talet.

– Men hur många jobb kan du utföra i dag utan någon som helst kunskap om dator och internet? Inte många. Jag tror att vi alla kommer att behöva förhålla oss till AI på samma sätt, säger Joakim Wernberg.

På de statliga myndigheterna behöver STs lokala företrädare nu hitta ett förhållningssätt till AI-tekniken.

När Publikt når Thomas Åding har han redan gjort tre intervjuer om AI med andra medier under samma vecka. Frågorna är heta, konstaterar han.

Som avdelningsordförande för ST inom Försäkringskassan välkomnar Thomas Åding utvecklingen. Han minns när han började på myndigheten 2001. Då drunknade alla i ineffektiv pappershantering, innan nya it-system förenklade arbetet.

Han menar att det är viktigt att inte vara negativ till teknisk utveckling.

– Vi är i första hand inte rädda. Vi tror att vi kan använda AI på bra sätt och hjälpa allmänheten bättre, säger Thomas Åding.

Men lika viktigt är det att facket involveras i utvecklingen av arbetsplatsens AI-verktyg, så att de nya tjänsterna används på rätt sätt, betonar han.

Involveras facket i dag?

– Vi försöker springa med, vi skriker och hojtar: ”Tänk på oss också!” Men just nu är det en sådan himla iver. Det finns absolut inget motstånd från arbetsgivaren, men kanske gör kraven från uppdragsgivaren att det är svårt att få till ordentliga diskussioner just nu.

Att regeringen har förhoppningar om effektiviseringar i statlig administration har Thomas Åding själv fått uppleva. När Försäkringskassan för ett par år sedan hade ekonomiska svårigheter hade han och STs förbundsordförande Britta Lejon ett möte med en statssekreterare. Rådet de fick var: ”Se över lokalerna och ta hjälp av AI.”

– Det betydde: Ni behöver inte på sikt 2 000 nya anställda, utan se till att AI kan hjälpa er, säger Thomas Åding.

Själv tror han inte att bemanningen kommer att minska under överskådlig framtid. Mer troligt är att myndigheten får fler och tyngre uppdrag som ska hanteras med befintlig personalstyrka, anser han.

På Trafikverket märker STs avdelningsordförande Mikael Sandberg hur AI redan gör nytta i verksamheten. Men han är kluven till den nya tekniken. Å ena sidan vore arbetet mer resurskrävande utan det stöd AI-verktygen ger. Å andra sidan är det uppgifter som människor hade kunnat utföra.

– Som facklig har jag förstås funderingar om vad det här kan innebära för medlemmarna. Vad får den AI vi tar fram i dag för konsekvenser för framtida jobb? säger Mikael Sandberg.

I nuläget jobbar STs avdelningsstyrelse på Trafikverket ”väldigt lite” med AI-frågor, enligt honom. Ett skäl är att andra uppgifter har uppfattats som mer akuta. Ett annat är att kunskapen generellt är låg.

– Vi får se, det kanske biter oss i rumpan. Men jag vet att förbundsstyrelsen jobbar med de här frågorna nu och jag tänker att jag ska sprida kunskapen vidare, säger Mikael Sandberg.

Sedan en tid arbetar ST med att ta fram en AI-politik. En rad ståndpunkter finns redan fastslagna i det förbundspolitiska programmet. Dit hör att staten ska vara styrande i utvecklingen, att investeringar i kompetensutveckling är nödvändiga och att användningen av AI ska förbättra anställdas förutsättningar – utan att inverka negativt på integritet eller arbetsmiljö.

Även om det finns risker med och osäkerhet kring AI önskar utredaren Karl Djurberg Malm att det ska talas mindre om hoten och mer om möjligheterna med tekniken.

– Vi har väl alla arbetsuppgifter som vi tycker är mindre roliga. Nu kanske vi kan få hjälp med dem, säger han.

Han nämner Trafikverkets satsning på AI-besiktning av järnvägen som ett exempel.

– Det finns säkert de som tyckt att det varit en härlig uppgift att ha i vissa lägen. Men det är också kallt på vintern och de som är ute får i sig en massa farliga partiklar.

Inte heller forskaren Joakim Wernberg tycker att man som anställd ska vara orolig. Åtminstone inte så länge man är villig att lära nytt.

I stället uppmanar han till nyfikenhet.

– På kort och medellång sikt kommer offentlig sektor att gå igenom stor strukturomvandling. Man ska inte gå in i det med oro. Men man kan man fråga sig: Borde jag försöka dra nytta av AI och vara med och påverka hur mitt jobb förändras?