Aino Trosell är uppvuxen i Malung och säger att hon i runt trettio år ”gått och sugit” på ämnet för sin nya roman Gränsmark.
Bild: Lisa Jabar
Aino Trosell är uppvuxen i Malung och säger att hon i runt trettio år ”gått och sugit” på ämnet för sin nya roman Gränsmark.

En berättare med hjärtat i glesbygden

KULTUR: ROMAN2020-09-02

Finnmarken blir i författaren Aino Trosells nya roman en spegling av hela Sverige – utarmad glesbygd, växande högerextremism och slumrande fundamentalism. Men vi får också ta del av den kraft som bor i berättelser.

Av:  Birgitta Haglund

Brevbäraren Siv Dahlin far runt i Finnmarken med sin postbil, på ­svårframkomliga vägar, nynnandes till musik­radions låtar, på väg till gårdar som ligger långt utanför mobilnätets täckning. Genom Siv får läsaren möta dem som befolkar bygden och ta del av deras berättelser. Aino Trosell beskriver sin nya roman Gränsmark som ett porträtt av Finnmarken och traktens människor. Det är lätt att känna hennes kärlek både till den glesbygd hon skildrar – de djupa skogarna, ensliga vägarna – och till människorna där.

– Huvudkaraktären i boken är själva Finnmarken. Jag ville berätta bygdens egen historia, säger hon när vi har slagit oss ned i en näst intill tom restaurang i Göteborg, där hon är bosatt.

Genom Finnmarken berättar Aino Trosell också något om Sverige i stort. Hon skriver: ”Trakten bolmade av oberättade historier. Under snötäcket frodades hela världens dramatik. Det som hade hänt i Berlin eller Paris hade också hänt här. Det var bara det att man inte gjorde någon affär av det.”

Varför valde du just Finnmarken?

– Jag härstammar från den store Hakkarainen som kom från Savolax till Finnmarken i mitten av 1600-talet. Jag är uppvuxen i Malung, jag älskar den trakten och har i runt trettio år gått och sugit på det här ämnet.

Finnmarken sträcker sig över Dalarna, Värmland och in i Norge. Dit invandrade finnar på 1600-talet.

– De lovades skattefrihet i fem år mot att de befolkade den här öde jätteskogen.

Trakten levde upp.

– Som jag beskriver i boken: Under min barndom, på femtiotalet, var det en livaktig skog. Men sedan har det bara gått nedåt. Jag förstår att tiden måste ha sin gång, men det är vemodigt att komma till de här platserna och veta att här har det legat ett hus, och så är allt igenväxt.

Siv Dahlin har funnits med Aino Trosell i flera romaner. Hon beskriver Siv som ”en utsatt människa” som alltid har ”huggit på jobb i marginalen” – inom äldrevården, hemtjänsten, som städerska… och här alltså brevbärare, ”postiljon”. Postlinjen känns som Sivs andra hem och kunderna som hennes egen stora familj.

Siv jobbar som vikarie i en utpräglat manlig värld. Hon har en ganska låg position i hierarkin på jobbet, där hon får de tuffaste passen.

Den allmänna synen på Sivs arbetsplats är att ”kvinnfolk” trasslar till hierarkierna.

– Kvinnorna faller igenom den här strukturen för de bygger inte hierarkier på samma sätt som männen. Därmed kan de bli negligerade om de inte kliver fram, självmant visar framfötterna.

Som författare har Aino Trosell bredd. Hon har skrivit allt från arbetarromaner till kriminalhistorier och har i flera av sina romaner tecknat starka kvinnoporträtt. Hennes böcker innehåller ofta både ett feministiskt perspektiv och ett klass­perspektiv.

Gränsmark har ett starkt berättardriv och mixar olika genrer. Där ryms både historiska vinklar på Finnmarken och ett slags deckarintrig, som startar när en ung flykting hittas död. Men det är relationerna mellan Siv och traktens människor som är det centrala. Flyktingar har kommit till bygden samtidigt som vargmotståndet växer alltmer, det är de två huvud­spåren – hur främlingsrädsla och fördomar länkas samman med rädslan för vargen, som också upplevs som en främling som hotar tryggheten.

Bokens vargmotståndare ”är högerextrema hela bunten”, som Aino Trosell uttrycker det. Å andra sidan visar det sig att vissa av flyktingarna har underliggande fundamentalistiska agendor.

– Jag har grävt i två icke politiskt korrekta ämnen som jag försöker problematisera – vargmotståndare och IS-anhängare.

Vargfrågan splittrar invånarna i boken.

– Den väcker väldigt starka känslor och är infekterad.

Det handlar om en sällan belyst tradition, menar Aino Trosell, att de fattiga villkoren krävde att finngårdarnas boskap kunde släppas lösa i skogen så att de kunde hitta sin egen föda.

– Varg och björn betraktades som ohyra, något som skulle bort för att det hotade boskapen. Det är en kultur och ett synsätt som levt kvar genom generationerna.

Aino Trosell skildrar lätt skruvade och lite udda karaktärer, ett slags white trash sett ur storstadsmänniskors ögon, som känner sig negligerade av övriga samhället. Att den svenska glesbygden har monterats ned blir tydligt – bokbussen försvinner, likaså den lokala polisstationen… Hon skriver: ”Vi skulle inte vara här, det var det raka och ändå inlindade budskapet. Envisades vi med att stanna, fick vi skylla oss själva.”

– Man plockar fjädrarna av den här trakten.

Utarmningen av svensk landsbygd har pågått länge, menar Aino Trosell, och konstaterar att Norge har en helt annan politik och månar om sin landsbygd. Hon tror att det bland annat beror på att landet var ockuperat under andra världskriget.

– De vet vad det kostar att inte kunna försörja sig själva som land. Vi i Sverige har inte haft tummen på våra politiker utan vi har låtit dem rusta ned och inte varit fullt medvetna om vad som hänt med vår beredskap inför katastrofer. Det finns en amatörism där som gör mig mörkrädd. Men vi har själva röstat fram de här politikerna, vi har valt nyliberalism och privatisering.

Aino Trosell tycker att identitetspolitiken i dag överskuggar den politiska debatten – för henne är grunden klassfrågan. I Gränsmark förekommer en passus kring Mona Sahlin och ett uttalande hon ska ha gjort om att klassresenär är det finaste man kan bli.

– Hur kan Socialdemokraterna kalla sig för arbetarparti när deras politik går ut på att människor ska lämna arbetarklassen? Partiet ska väl i stället förbättra för arbetar­klassen. Att kunna skruva isär en motor bör ses som lika fint som att kunna skriva en magisteruppsats om hbtq-problematik. Hela arbetarrörelsens resa har gått ut på att genom bildningsrörelser lyfta arbetar­klassen, inte att några ska byta klass. Nu blir jag lika arg som Siv, säger Aino Trosell med ett skratt.

Har skrivit 26 böcker

  • Aino Trosell debuterade som författare 1978 med Socialsvängen och har skrivit 26 böcker. Den senaste, Gränsmark, utkommer 21 september på Hoi förlag.
  • Aino Trosell är utbildad socionom och har tidigare jobbat som social­arbetare och varvsarbetare. Nästa år kommer hon ut med en bok om Göteborgs varv, då staden firar 400-årsjubileum. Efter det planerar hon att skriva en bok om socialtjänsten.
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA