Konst och natur möts i landets största skulpturpark
Bland årets nya verk i Sveriges största skulpturpark finns en måne av aska och videokonst som behandlar trollsländans kärleksliv. På Wanås Konst samspelar konsten med miljön i naturreservatet.
Ett vitt slott med trappgavel, röda rhododendron, en sjö med näckrosor och simmande änder – och skulpturer, skulpturer, skulpturer, i olika skalor och format, men som alla på sitt sätt samspelar med det naturreservat som Wanås Konst ligger mitt i. Den konstnärliga ledaren Debora Voges menar att det är kombinationen av natur och konst som är så speciell.
– Om man kommer hit på vintern är det en helt annan upplevelse än nu när rhododendronen blommar och allting är grönt. Det spelar ingen roll hur många gånger man kommer till parken, man upplever konsten på ett annorlunda sätt varje gång, säger hon.
Med sina nära åttio verk är skulpturparken landets största. Stigarna genom den är många, bitvis smala och ringlande. På ett ställe, nära Snapphaneeken – där det sägs att snapphanarna brukade mötas för runt fyrahundra år sedan – hörs plötsligt en röst som sökande ropar ”mamma”, och sedan ”pappa”. Ropen färdas genom bokskogen, ibland hörs de nära, ibland längre bort. Det är Marianne Lindberg De Geers ljudinstallation Jag tänker på mig själv – Wanås 2003.
Inte långt därifrån kan besökaren se ett för året nytt verk, Tue Greenforts LUNA – en måne som hänger på en lina över sjön framför slottet, tillverkad av aska från benavfall från jordbruk, med tillsatt fosfor så att den runda skivan lyser om natten. I en annan del av parken, framför Wanås slott, finns en skulptur av en kvinna som sitter på huk med byxorna neddragna och lättar på trycket. Det är Ann-Sofi Sidéns fontän Fideicommissum, en kommentar till gamla och rådande makthierarkier.
Skulpturparken har växt fram organiskt sedan den grundades av Marika Wachtmeister 1987, berättar Debora Voges. Hon betonar att Wanås Konst främst arbetar med konstnärer som gör nya verk specifikt för platsen. De konstnärer som bjuds in får stor frihet att utveckla sina egna tankar om vad de vill skapa i parken.
– Konstnärernas idéer utvecklas på plats, i dialog med oss, med de andra konstverken i parken och med naturen som finns här. Det är väldigt svårt att skapa någonting för oss om man inte har varit här tidigare och förstår vilka stora skalor det handlar om, och även naturens roll i relation till verken.
Denna sommar har det också tillkommit verk av skådespelaren Isabella Rossellini.
Sju av hennes korta videofilmer – ett urval från serierna Green Porno, Seduce Me och Mammas – är installerade på olika platser i parken. I verken förklarar Isabella Rossellini hur exempelvis daggmaskar, trollsländor och gökar – arter som finns i parken – förökar sig.
– Vi befinner oss i ett naturreservat, så det är viktigt att lyfta fram själva parken också. Vi vill att våra besökare ska förstå på vilket sätt människor påverkar naturen och vad vi kan göra för att hjälpa djuren, säger Debora Voges.
Wanås Konst arbetar också medvetet med hållbarhet – verken produceras ofta i närområdet och i möjligaste mån av material som finns lokalt. Både godset, restaurangen och kaféet har en ekologisk profil.
Den pedagogiska verksamheten riktar sig till både vuxna och barn, och Debora Voges beskriver den som en viktig del i arbetet. Målet är att tillgängliggöra konsten och stimulera besökarnas kreativitet, bland annat genom att arrangera workshoppar.
– Våra visningar av konsten handlar mycket om att försöka inspirera våra besökare till att skapa själva.
Vid sidan av de verk som ingår i samlingarna visas även tillfälliga utställningar. I år kan besökarna ta del av Fortune and Abundance av de argentinska textilkonstnärerna Leo Chiachio och Daniel Giannone. Det är deras första separatutställning i Sverige.
– Deras konst består för det mesta av självporträtt där man ser dem tillsammans, ibland med sina två taxar. De både jobbar och lever ihop, säger Debora Voges.
När de inledde sitt gemensamma konstnärskap för 25 år sedan väckte det stor uppmärksamhet att två män skapade textilkonst. Det var deras sätt att ifrågasätta könsnormer och nyansera bilden av hbtq-personer, förklarar de då vi stöter ihop i kaféet. De är i Wanås för att installera sin utställning och arbeta med ett kommande projekt. Nästa år är det fyrtio år sedan Wanås Konst öppnade och inför firandet har Leo Chiachio och Daniel Giannone fått i uppdrag att göra ett stort textilkonstverk. Det ska bli ett slags panorama av parken, 2,5 meter högt och 12 meter långt.
– Förr i tiden vävde man ofta stora textilier för att dokumentera viktiga historiska händelser, och nu när Wanås Konst fyller fyrtio tar Chiachio och Giannone fasta på platsens historia och gör en modern gobeläng, tillsammans med besökarna, säger Debora Voges.
Alla besökare får möjlighet att delta i skapandet av gobelängen genom att, tillsammans med Leo Chiachio och Daniel Giannone, brodera en tygkvadrat som kommer att ingå i verket. Totalt behövs 500 broderade kvadrater som sedan ska sys ihop. De två konstnärerna vill skapa dialog i ögonhöjd med besökarna och ifrågasätta bilden av konstnären som ett upphöjt geni.
– Det är den här typen av konstprojekt jag vill möjliggöra på Wanås. Jag vill förmedla en öppenhet, att Wanås är till för alla, att alla kan vara med, säger Debora Voges.
I Wanås visas ny konst varje år
- I Wanås Konsts skulpturpark i nordöstra Skåne finns närmare åttio verk. Varje år bjuds internationella konstnärer in för att skapa tillfälliga verk, och några av dem adderas till den permanenta samlingen. På Wanås Konst visas även tillfälliga utställningar.
- I år visas Fortune and Abundance av Leo Chiachio och Daniel Giannone, Ta dig en titt, Biennial Pavilion av Isabella Rossellini, Like a Sugar Lump in a Teacup av Carla Zaccagnini och Collection Highlight av Tue Greenfort.
- Debora Voges är sedan november 2025 verksamhetschef och konstnärlig ledare för Wanås Konst, som drivs av en stiftelse.
