Flera remissinstanser kritiserar förslag om ny myndighet
Regeringen vill överföra miljöprövningar från länsstyrelserna till en ny miljöprövningsmyndighet. Men de beräknade besparingarna på länsstyrelserna är kraftigt överdrivna, enligt remissvar från flera länsstyrelser. ST varnar för att viktiga frågor kvarstår att lösa.
Regeringen planerar att den nya miljöprövningsmyndigheten ska inleda sin verksamhet 1 juli 2027 och vara fullt operativ 1 januari 2028. Myndigheten ska då ta över prövningen av miljöfarlig verksamhet från de tolv länsstyrelser som i dag hanterar sådana ärenden genom sina miljöprövningsdelegationer.
ST framhåller i sitt remissvar att det är tids- och resurskrävande att etablera en myndighet och att få fungerande processer och arbetssätt. Förbundet varnar för att de genomgripande reformer som ska genomföras parallellt med organisationsförändringen kan skapa svårigheter i miljöprövningsprocessen.
ST avstyrker därför förslaget och menar att det skulle varit mer effektivt att behålla prövningen hos länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer eftersom de har en upparbetad arbetsform och därmed bättre förutsättningar att hantera de kommande process- och lagreformerna.
Om regeringen ändå går vidare med en ny miljöprövningsmyndighet behöver organisationen för miljöprövningen och finansieringen av den nya myndigheten utredas grundligt. Förbundet betonar att en ordnad process med kontinuerlig dialog och fackligt inflytande måste prioriteras samt att länsstyrelsernas framtida kompetensbehov och finansiering säkerställs. Enligt ST behöver detta arbete starta snarast.
”För att den nya myndigheten inte ska få en längre startsträcka än nödvändigt kommer det vara avgörande att den lyckas attrahera kompetent och erfaren personal. Den osäkerhet som redan nu råder på länsstyrelserna bland berörd personal riskerar dessvärre leda till en personalflykt som riskerar försvåra den nya myndighetens kompetensförsörjning”, betonar ST i sitt remissvar.
Reformen innebär att både arbetsuppgifter och ekonomiska resurser ska föras över från länsstyrelserna till den nya myndigheten. Men, enligt flera av de länsstyrelser som lämnat remissvar stämmer inte regeringens ekonomiska beräkningar stämmer inte.
Enligt höstens budgetproposition skulle anslagen till länsstyrelserna minska med 181 miljoner kronor 2028 och framåt. Men länsstyrelsernas samlade kostnader förra året var bara 81 miljoner kronor. Den beräknade neddragningen ”förefaller vara orimlig”, skriver Länsstyrelsen i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Blekinge län konstaterar i sitt remissvar att så mycket resurser inte kan tas bort utan att annan verksamhet påverkas negativt.
Länsstyrelserna riktar också kritik mot tidsplanen för den nya myndighetens övertagande av ärenden, som anses vara orealistiskt kort. Varken myndighetens organisation eller placeringsorter är beslutade, och övergångsproblemen är inte lösta.
Länsstyrelsen i Stockholms län avstyrker förslaget i sin helhet. ”En ny myndighet riskerar att få omfattande uppstartsproblem, dyrt genomförande och ett ensidigt uppdrag vilket gör att förutsättningarna att nå balans mellan olika samhällsintressen riskerar att gå förlorade inklusive det regionala tillväxtperspektivet”, skriver myndigheten i sitt remissvar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.