Förkortad arbetstid minskade stress och ökade effektivitet
När anställda som deltog i en ny forskningsstudie fick förkortad arbetstid minskade stressen och deras hälsa, arbetsförmåga och produktivitet påverkades positivt. Även många av verksamheternas resultat förbättrades.
Under sex månader har elva verksamheter i Sverige och Norge testat förkortad arbetstid. Konceptet, som internationellt kallas 4 Day Week, går ut på att undersöka om det är möjligt att behålla full produktivitet och effektivitet på 80 procent av arbetstiden, med 100 procent av lönen – utan att stressnivån bland de anställda ökar. Bland de offentliga verksamheter som deltog i studien fanns en kommunal socialförvaltning, funktionsstödsverksamhet och ett regionalt sjukhus.
Resultaten visar att ekvationen faktiskt går att få ihop. Den upplevda stressen bland de anställda minskade med 19 procent. Sömnsvårigheter halverades och såväl psykisk som fysisk hälsa förbättrades signifikant. Även den upplevda produktiviteten och arbetstillfredsställelsen ökade märkbart.
Av de tio verksamheter som rapporterat verksamhetsresultat noterade fem förbättrade och fem oförändrade resultat. Åtta verksamheter rapporterade minskad sjukfrånvaro. Tio av de elva verksamheterna har också fortsatt med kortare arbetsveckor efter pilotstudien.
– Jag är inte förvånad över att hälsoeffekterna för de anställda är goda, det har tidigare internationella studier visat. Det som kanske förvånat mig mer är att också arbetsförmåga och produktivitet blir bättre. Man blir helt enkelt bättre på att jobba, säger forskningsledaren Lena Lid Falkman, som är lektor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och affilierad forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.
Enkäter, dagboksnoteringar och djupintervjuer ligger till grund för studien, där drygt 200 chefer och anställda deltog. Särskilt i djupintervjuerna framträder en viktig aspekt, menar Lena Lid Falkman.
– Det är hur motivationen förbättras av att gå ned i arbetstid.
I vissa verksamheter har man i flera år, utan större framgång, försökt förändra och effektivisera arbetsmetoder på olika sätt.
– Men när medarbetarna får ut något ut av förändringarna, då finns motivationen att till exempel att börja använda AI smartare. För att man också får ut mer ledig tid.
De elva verksamheter som ingår i studien skiljer sig åt på flera sätt och Lena Lid Falkman betonar att var och en av dem har förändrat arbetstidsupplägget utifrån sina egna förutsättningar.
– Man kan inte använda samma mall på alla verksamheter, den behöver anpassas.
Verksamheterna har också mätt sina resultat på delvis olika sätt. Några har tillämpat ekonomiska mått, men även sjukfrånvaro, antal hanterade klienter och personalomsättning har använts. Flera har sett tydliga förbättringar.
– För vissa verksamheter, organisationer och kanske till och med branscher tror jag att arbetstidsförkortning kan användas som en konkurrensfördel, både för att attrahera personal och få fler att vilja jobba kvar, säger Lena Lid Falkman.
Hon tror att det kan vara enklast att tillämpa arbetstidsförkortning för dem som jobbar på kontor och handlägger ärenden eller har andra liknande uppgifter.
– Det arbetet är nog lättare att effektivisera. Man kan korta möten, hitta onödiga tidstjuvar och liknande. Men en sjuksköterska är ju ofta på plats i en sal. Det kan vara svårare att effektivisera.
En av framgångsfaktorerna för deltagarna har varit att identifiera och minska det som i studien kallas ”pseudoarbete”. Det kan handla om rapportering som ingen agerar på eller följer upp, eller andra uppgifter som görs mer eller mindre slentrianmässigt, förklarar Lena Lid Falkman.
– Det blir liksom låtsasjobb som inte tillför någonting. Det blir inte bättre för någon klient, kund eller patient för att alla medarbetare går på ett möte. Det kanske räcker med att bara en går.
Hur arbetet organiseras, prioriteras och följs upp har spelat en central roll för verksamheterna i studien.
– Mycket handlar om att se över sin tid. Vad gör vi som egentligen inte tillför kärnverksamheten någonting? säger Lena Lid Falkman.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
