Forskning visar att samverkan kan skapa byråkrati
Att bryta upp organisatoriska stuprör mellan stat, kommuner och regioner behöver inte ge den minskade byråkrati som önskas. Tvärtom kan det krävas mer byråkrati för att få samarbetet att fungera, visar en ny avhandling från Örebro universitet. ”Om inte samverkan ska bli ett självändamål finns anledning att diskutera när samverkan verkligen tillför något”, skriver forskaren Miranda Kanon till Publikt.
När statliga myndigheter, kommuner och regioner samverkar för att lösa komplexa samhällsproblem brukar det beskrivas som ett sätt att överbrygga stuprören i offentlig sektor.
Men att samarbeta gränsöverskridande mellan parallella beslutsvägar är inte så lätt som det låter.
”Min forskning visar att samverkan över organisationsgränser kräver ett omfattande organisatoriskt arbete för att hållas samman”, säger Miranda Kanon, nybliven doktor i företagsekonomi i en text på Örebro universitets sajt.
Även när olika samhällssektorer agerar gemensamt så ligger mandat, resurser och formellt ansvar kvar där det är placerat i respektive organisation, visar hon i sin avhandling Cross-sectoral Actorhood: Grand Challenges in Public Sector Governance.
Där finns en paradox. För att minska byråkratin krävs mer byråkrati.
”I mina studier såg jag hur aktörerna försökte skapa mer hierarki, tydligare roller, dokumentation och fasta rutiner för att få samverkan att fungera. Det som beskrivs som ett alternativ till byråkrati behöver alltså olika byråkratiska strukturer för att bli stabilt, förutsägbart och möjligt att följa upp”, framhåller Miranda Kanon i texten.
Tvärsektoriellt samarbete blir aldrig helt neutralt och det kan bli svårt att avgöra vem som har det yttersta ansvaret.
Miranda Kanon skriver i ett mejl till Publikt att samverkan har fått en stark ställning och lyfts fram som svar på många samhällsutmaningar. Som exempel nämner hon segregation, folkhälsa, hållbarhet och brottsprevention. Men det är viktigt att inte ta formen för given:
”Om inte samverkan ska bli ett självändamål finns anledning att diskutera när samverkan verkligen tillför något och vad som händer med ansvar och beslutsmandat när uppgifter hanteras gemensamt”, skriver hon i mejlet till Publikt.
Men poängen är inte att offentlig sektor bör sluta samverka, framhåller hon.
”Men samverkan behöver granskas på samma kritiska sätt som andra former av styrning och organisering, särskilt eftersom den används alltmer för frågor där både stora resurser och ett omfattande samhällsansvar står på spel”, understryker hon i texten på Örebro universitets sajt.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.