Häkte brast i behandlingen av en gravid intagen
Justitieombudsmannen, JO, riktar kritik mot häktet i Göteborg för behandlingen av en gravid intagen hösten 2023. När det stod klart att kvinnan skulle föda meddelade häktet inte hennes svärmor, trots att det fattats ett beslut att det skulle göras.
På grund av att hon var häktad missade den gravida kvinnan flera besök hos mödravårdscentralen. Enligt JO är Kriminalvårdens dokumentation alltför bristfällig för att klargöra orsaken. En natt ringde den intagna till centralvakten och meddelade att hon hade en kraftig blödning och att fostervatten hade börjat att sippra. Då beslutade vakthavande att hon fick avvakta till dess att sjukvårdspersonal skulle vara på plats, vilket var flera timmar senare.
Också här påpekar JO att det saknas dokumentation om vilken information som det vakthavande befälet fått och vilka överväganden som denne gjort. När kvinnan senare samma dag transporterades till sjukhuset konstaterades att det var nödvändigt med ett akut kejsarsnitt. Ett beslut om att hennes svärmor skulle få vara med vid förlossningen efterföljdes inte, eftersom vakthavande bedömde att svärmor inte skulle hinna till sjukhuset i tid för att vara närvarande. Samtalet till svärmor ringdes inte förrän förlossningen var över.
I sitt beslut finner JO Thomas Norling att dokumentationsbristen i ett fall är anmärkningsvärd och understryker vikten av en noggrann och tydlig dokumentation, och kritiserar häktet för bristerna. JO konstaterar att det är allvarligt att myndigheten missat ett bokat besök hos mödravårdscentralen och kritiserar även detta.
”Jag vill framhålla att kriminalvårdstjänstemän, som normalt inte är medicinskt utbildade, bör vara mycket försiktiga vid bedömningen av intagnas behov av sjukvård och aldrig nonchalera intagnas uppgifter i det avseendet”, skriver Thomas Norling.
JO betonar också att det är en självklar utgångspunkt att en gravid intagen ska kunna känna sig trygg inför sin förlossning och få stöd av en närstående när det är möjligt. JO ställer sig därför kritisk till att myndigheten inte ens försökte att nå svärmodern.
”Det hade dessutom angetts i den handlingsplan som var framtagen för hur häktet skulle agera i samband med förlossning att kontakt skulle tas med svärmodern. Därtill hade (den intagna) fått ett skriftligt beslut från åklagaren om att svärmodern skulle kunna få närvara vid förlossningen. Jag ställer mig därför kritisk till att Kriminalvården inte ens försökte att nå svärmodern när det stod klart att det skulle ske ett akut kejsarsnitt. Huruvida svärmodern skulle ha kunnat hinna i tid eller inte till barnets födelse är en annan fråga, men saknar betydelse i detta sammanhang”, skriver JO.
JO hänvisar i sitt beslut till en FN-resolution från 2010, de så kallade Bangkokreglerna. Där finns 70 punkter speciellt utformade för att skydda kvinnliga intagna. Där föreskrivs bland annat att fängelseledningen ska vara flexibel nog att möta behoven hos gravida kvinnor, ammande mödrar och kvinnor med barn. Rekommendationerna är enligt JO mer detaljerade än bestämmelserna i häkteslagen. Kriminalvården bör därför hämta vägledning från dessa regler i sitt arbete med att utarbeta mer preciserade föreskrifter och interna rutiner, skriver JO.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
