Polishuset.
Bild: Mostphotos
Polishuset.

Kontorslandskap het fråga inom Polisen

POLISEN2020-04-21

Under lång tid har diskussionerna kring polisens lokaler gått heta. I december anmäldes arbetsgivaren till Arbetsmiljöverket av Polisförbundet. Nu ska skyddsorganisation och arbetsgivare sätta sig ned tillsammans för att försöka komma överens om vägen framåt.

I början av december förra året lämnade Polisförbundet över en anmälan enligt arbetsmiljölagen till arbetsgivaren, en så kallad 6.6-a, något som Polistidningen var först med att rapportera. Begäran rörde den linje om flexibla och öppna kontorslösningar som de fackliga organisationerna länge ansett att ledningen kompromisslöst försökt driva igenom. Detta trots en lokalpolicy som utgår från att polisens lokaler ska vara ändamålsenliga, säkra och bidra till en god arbetsmiljö.

I sin begäran tryckte både fack och skyddsorganisationen på nödvändigheten att analysera verksamhetens behov och att arbetsgivaren ska genomföra ordentliga riskbedömningar som sedan följs upp. När begäran väl lämnades över hade diskussionerna om lokalerna redan pågått under en lång tid, berättar Robert Tkalcic, huvudskyddsombud inom Polisen.

– Vi har länge fått signaler om att lokalförsörjningsenheten tydligt driver på mot öppna planlösningar och att anpassningarna har kommit i andra hand. Jag har varit jättetuff i samtal om det här och hela tiden tryckt på att lokalerna måste anpassas till verksamheten, annars funkar det inte. Har vi en verksamhet där personalen sitter med egna arbetsuppgifter hela dagarna måste de kunna få arbetsro, säger han till Publikt.

Robert Tkalcic berättar att problem med lokalerna i vissa fall har gjort att personal tvingats jobba över för att klara vissa arbetsuppgifter där avskildhet krävs.

– Vi har till exempel utredare som delar rum som säger att de får sitta kvar till sju på kvällen för att ha möjlighet att sitta enskilt och hålla ett förhör.

Efter de långa diskussionerna, projekt som dragit ut på tiden för att man inte kommit överens, och skyddsorganisationens begäran har parterna nu bestämt sig för att tillsammans sätta sig ned och försöka nå en samsyn i frågan.

– Hittills har vi haft ett möte med arbetsgivaren om det här, och jag tycker att vi har en bra dialog även om ledningen fortfarande vill gå åt det här hållet med flexibla och öppna lösningar. Det kan förstås fungera och vara bra, men verksamhetens behov måste komma först och analyseras noga.

Göran Strömberg, chef för fastighetsutvecklingen inom Polisen, anser att öppna och flexibla lokaler är viktigt för att Polismyndigheten snabbt ska kunna ställa om verksamheten snabbt när det behövs.

– Jag tror inte det finns många myndigheter som inte tittar på den här sortens lösningar. Verksamheten vi bedriver förändras blixtsnabbt. Helt plötsligt ska det in nya medarbetare eller funktioner, och har man då en öppen och flexibel kontorslösning blir det mycket lättare att växa eller ställa om vid behov.

Han erkänner samtidigt att myndigheten kunde ha hanterat lokalfrågan bättre tidigare, bland annat när det gäller anpassningar efter behov.

– Det har varit mycket diskussioner om det här sedan en lång tid tillbaka och på många håll ute i verksamheten finns ett starkt motstånd mot att över huvud taget prata om det här. Jag tror att det handlar mycket om att vi från Polismyndigheten måste bli bättre på att informera, visa och beskriva vad det här handlar om. Tittar man tillbaka kan det mycket väl vara så att vi har misslyckats med det, nu gäller det att vi kan beskriva hur det här kan se ut och hur vi får det att bli positivt.

Hur väl passar öppna kontorslandskap ihop med behoven som finns i verksamheten?

– Det beror nog på vem man frågar. Pratar man med personalen vill alla ha eget rum, oavsett arbetsuppgift. Samtidigt förstår vi så klart också att inte alla kan sitta i landskap eller ha en flexibel arbetsplats. Vi håller just nu på med ett nytt lokalprogram, tillsammans med berörda verksamheter och skyddsorganisationen, som kommer att beskriva vilka som kan sitta i öppna och flexibla landskap, och vilka som inte kan eller bör göra det.

Vad tänker du om uppgifter om att utredare får sitta kvar efter jobbet för att kunna göra förhör i lugn och ro?

– Jag vet inte om det helt stämmer överens med sanningen. Förr satt man på rummen och gjorde förhör, i dag bygger vi specifika rum för förhör. Sedan kanske det har förekommit, men jag vet också att det finns utredare som sitter i landskap i dag och tycker det fungerar bra. Men det är förstås självklart att ingen ska behöva sitta kvar för att genomföra arbetsuppgifter, det är inte tanken.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA