Kvinnliga chefer krävs för jämställdhet

STATEN2008-03-27

När kvinnorna lyser med sin frånvaro i statens toppskikt består löneskillnaderna för hela sektorn. Det konstaterades vid en utfrågning i riksdagens finansutskott på torsdagen.

Andelen kvinnliga chefer i staten har ökat de senaste åren, från 22 procent år 2000 till 34 procent i fjol. I dag har drygt 4 500 kvinnor statliga chefsbefattningar. Men det är inte tillräckligt bra, poängterade ansvarig minister Mats Odell vid finansutskottets utfrågning om statlig arbetsgivarpolitik och jämställdhet på torsdagen.

– Regeringen har ökade ambitioner på det här området. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor i staten ska minska, sade han.

Att män i större utsträckning har ledande befattningar än kvinnor är den huvudsakliga förklaringen till de statliga löneskillnaderna. Väl på toppen är lönerna emellertid i stort sett jämställda. Men i stöd- och kärnverksamheterna har kvinnor bara i genomsnitt 90 procent av männens lön.

– Det är naturligtvis helt oacceptabelt, säger Mats Odell.

Göran Ekström, generaldirektör för Arbetsgivarverket, hänvisade till att löneskillnaderna mellan statsanställda män och kvinnor uppgår till cirka 14 procent. Den allra största delen, 13 procent, kan enligt Ekström förklaras med sakliga faktorer som att kvinnor oftare arbetar deltid eller att män oftare återfinns på poster med större ansvar och högre svårighetsgrad.

– Det är den stora utmaningen vi har, och då menar jag att våra resurser används på ett felaktigt sätt. Det är viktigare att satsa på kvinnors karriärutveckling i staten.

Han skulle hellre lägga kraft på att få bort sakliga löneskillnader än att leta dolda ojämlikheter genom dagens omfattande och obligatoriska lönekartläggningar. Helst skulle han se en dispositiv jämställdhetslag i framtiden, så att parterna själva kan enas om lösningar genom avtal. Men STs förbundsordförande Annette Carnhede är övertygad om att lagstödet är bra, och upprörs över Arbetsgivarverkets ljumma inställning till lönekartläggningar.

– Jag vill inte ha någon detaljreglering. Men ett lagstöd på viktiga områden för att samhället ska utvecklas i en viss riktning, det vill vi ha.

Bristen på förebilder för unga kvinnor i karriären är oroande, konstaterade hon inför utskottet, och riktade en kritisk uppmaning till regeringen att justera den ojämna fördelningen av nyutnämnda kvinnor och män på statliga toppjobb.

– Utnämningspolitiken har ett oerhört värde. Det som görs där får följder för övriga tillsättningar.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA