Minskad sjukfrånvaro i staten

FRÅNVARO2006-06-01

Sjukfrånvaron bland statligt anställda minskade från 4,5 till 4,1 procent mellan 2004 och 2005. Det framgår av en rapport från Verket för förvaltningsutveckling, Verva.

Högst sjukfrånvaro redovisas för anställda på stora (mer än 1 000 anställda) och små (färre än 50 anställda) myndigheter.

De 33 stora myndigheterna sysselsätter tillsammans 80 procent av de statligt anställda. Sjukfrånvaron på dessa arbetsplatser sjönk från 4,6 till 4,2 procent. På de små myndigheterna jobbar ungefär en halv procent av statens anställda. Där har sjukfrånvaron gått ner från 4,6 till 4,3 procent. På de medelstora myndigheterna har sjukfrånvaron ökat från 3,3 till 3,9 procent.

Verva lyfter fram några goda exempel, där myndigheter aktivt arbetat för att få ner höga sjukskrivningstal. Banverket har ett särskilt rehabiliteringsprogram, kallat Skrädderiet, som bidragit till att få ner sjuktalen från 4,7 procent 2003 till 3,5 procent 2005. Högskoleverket har fått ner frånvaron från 4,0 procent 2003 till 3,2 procent 2005 genom att man satsat på arbetsmiljöarbete. Kriminalvården, som minskat frånvaron från 8,2 procent 2003 till 6,1 procent 2005, lyfter fram sitt projekt Satsa friskt i Kriminalvården som en förklaring.

Länsstyrelsen i Blekinge har på två år halverat sjukfrånvaron, från 6,4 procent 2003 till 3,2 procent 2005, och Länsstyrelsen i Östergötland har gått från 5,0 till 2,7 procent genom aktivt rehabiliteringsarbete.

Högst sjukfrånvaro bland länsstyrelserna har Värmland (6,8 procent), Stockholm (6,2 procent) och Norrbotten (6,0 procent).

På de små myndigheterna kan enskilda sjukdomsfall påverka statistiken. Arkitekturmuseet är den enskilda myndighet som har högst sjukfrånvaro med 13,2 procent – men närmare 83 procent av frånvaron beror på långtidssjukskrivningar. Också hos Jämo, med 10,4 procents sjukfrånvaro, beror mer än 80 procent på långtidssjukdom. Statens utsädeskontroll (11,2 procent), Datainspektionen (9,3 procent) och Överklagandenämnden för studiestöd (9,0 procent) redovisar att minst tre fjärdedelar av frånvaron beror på långstidssjukskrivningar.

Högst sjukfrånvaro bland de stora arbetsplatserna har Ams med 7,0 procent och bland de affärsdrivande verken SJ med 8,5 procent – inom SJ har frånvaron ökat från 7,6 procent 2004.

Absolut lägsta sjukfrånvaron finns på två små myndigheter – Inspektionen för strategiska produkter och Expertgruppen för EU-frågor med 0,4 procent vardera.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA