Museer ser över säkerheten efter Louvren-kupp
På sju minuter bröt sig tjuvar in på Louvren och stal smycken till ett värde av nära en miljard kronor. De hann även hota personalen med en vinkelslip. Den spektakulära händelsen har aktualiserat säkerhetsfrågorna på museer även i Sverige.
Kuppen på Louvren – och det efterföljande polisarbetet – har blivit en följetång i medier över hela världen.
Även bland kollegorna på Nationalmuseum i Stockholm har inbrottet varit ett givet samtalsämne.
– Det är såklart något vi pratat om vid fikaborden, säger Linn Ahlgren, ST-medlem och huvudskyddsombud på Nationalmuseum.
Även ur säkerhetssynpunkt har svenska statliga museer uppmärksammat händelsen i Paris. Men samtidigt som kuppen mot Louvren är sensationell, är den långt ifrån ensam i sitt slag, påpekar Stefan Anderberg, säkerhetschef på Statens historiska museer, SHM.
Enligt honom anpassar SHM framför allt säkerhetsarbetet efter trender över tid. Han nämner ett flertal händelser i Europa de senaste åren: stölden av antika guldföremål på Drents museum tidigare i år, hur fyra kilo keltiska guldmynt stals från Kelten römer museum 2022 och när inbrottstjuvar kom över kronjuveler på slottet i Dresden 2019.
– Det kan eventuellt peka på ett större intresse än tidigare för kulturarvsföremål från kriminella grupper med resurser, säger Stefan Anderberg.
Inte heller Sverige är förskonat. Mest uppmärksammad på senare år är kanske stölden av de kungliga begravningsregalierna från Strängnäs domkyrka 2018. För Sverige utgör Brottsförebyggande rådets årliga statistik över stölder av kulturföremål en viktig indikator på utvecklingen, förklarar Stefan Anderberg.
Sedan inbrottet på Louvren har statliga museer i Stockholm fått många intervjuförfrågningar. En hörnsten i museernas säkerhetsarbete är dock att inte prata om säkerheten.
Personalens säkerhet är dock en annan sak.
– Det handlar om tryggheten för våra medarbetare och besökare. Där fungerar det inte att säga att vi inte kommenterar det, säger Stefan Anderberg.
Att tjuvarna på Louvren hotade personal med vinkelslip har också satt fokus på medarbetarnas säkerhet.
– Jag upplever inte att vi anställda blivit oroligare, men det har gjort att man börjat tänka mer på sin säkerhet, säger Hanna Sandvik, ersättare i styrelsen för ST på Moderna museet.
Även Linn Ahlgren, huvudskyddsombudet på Nationalmuseum, menar att medarbetarna i större utsträckning börjat reflektera över den egna säkerheten, kollegor emellan. Några synpunkter har dock inte kommit in till skyddsombuden.
– Min bild är att det finns en tydlig plan för hur man ska agera, också för eftervård av personal om man skulle bli utsatt för något. Det behöver ju inte vara så dramatiskt som på Louvren, även vid mindre händelser finns stöd att få, konstaterar Linn Ahlgren.
Såväl Nationalmuseum, Moderna museet som SHM uppger att de har utbildningar för personalen i hur de ska agera i en hotfull situation. De betonar också att det finns rutiner för stöd om något inträffar.
Vid sida om regelrätta utbildningar hålls säkerhetsfrågorna på SHM levande genom dialog och informationsmaterial på arbetsplatsen, menar Stefan Anderberg. Frågan har också aktualiserats sedan Sveriges museum om Förintelsen sedan några år ingår i myndigheten.
– Det är en verksamhet med lite speciellt innehåll. Det har gjort att vi haft ett större fokus på trygghetsfrågor de senaste åren – inte för att vi ser en större hotbild, men när man jobbar med den verksamheten måste man ha i bakhuvudet att omvärlden påverkar, säger han.
Hur ofta har ni incidenter på något av era museer?
– Väldigt, väldigt sällan. Under mina år – och de är många nu – är det inte ens en handfull. Vi jobbar i en publik miljö där många kan och får ha åsikter. Men incidenter eller hot inträffar oerhört sällan.
På frågan om det finns en rekommendation för hur anställda ska agera i en rånsituation, svarar Nationalmuseums presstjänst per mejl:
”Det finns rutiner för hur incidenter hanteras, men personlig säkerhet går alltid först”.
Enligt Linn Ahlgren finns det ett bra samarbete mellan skyddsombud och arbetsgivare på museet i alla typer av arbetsmiljöfrågor. Hennes uppfattning är att medarbetarna på Nationalmuseum känner sig trygga.
– Sedan är det ett ständigt pågående arbete, där nya frågor dyker upp löpande. Men jag upplever att vi har en bra dialog och att rutiner ses över vid behov.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.