Annons:

Bild: Getty Images

Myndigheter ser olika på hemlån av utrustning

DISTANSARBETE2026-03-20

Skrivbord, skärm och headset – eller ingenting alls. Myndigheterna har olika regler för vilken utrustning de anställda kan låna hem vid distansarbete, visar Publikts kartläggning. ”Jag tycker att staten ska vara en föregångare när det gäller bra arbetsmiljö”, säger Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.

Av:  Bertil Janson

En tabell som visar statliga myndigheters regler för vilken utrustning de anställda kan låna hem vid distansarbete finns i slutet av artikeln.

På många myndigheter tillåts distansarbete upp till 40 eller 50 procent av arbetstiden, visade Publikts kartläggning som publicerades i slutet av förra året. Men skillnaderna är stora när det gäller vilken utrustning arbetsgivarna erbjuder de anställda att låna till sina hemmakontor.

I Publikts enkät, som besvarats av 53 statliga myndigheter, uppger 27 att de erbjuder hemlån av utrustning, ett ekonomiskt bidrag för inköp, eller både och. Knappt hälften lånar inte ut någon utrustning alls, ofta med argumentet att medarbetarna har bärbara datorer som även kan användas vid distansarbete.

Bland de myndigheter som erbjuder utrustning är det vanligast att skärm, mus och tangentbord kan lånas hem. Vissa arbetsgivare lånar även ut exempelvis headset.

Ett par myndigheter lånar också ut arbetsstol och skrivbord till anställda som arbetar hemifrån. På Pensionsmyndigheten erbjuds alla anställda som arbetar på distans kontorsmöbler, på Länsstyrelsen i Värmlands län de som arbetar hemma i stor utsträckning.

Tre av de svarande myndigheterna – Boverket, Lantmäteriet och Trafikverket – lämnar ett ekonomiskt bidrag för inköp till hemarbetsplatsen.

Bild: Privat

Jordbruksverket, som tillåter distansarbete upp till 80 procent av arbetstiden, erbjuder medarbetare möjligheten att låna hem skärm, tangentbord och mus. Det har 650 av myndighetens 1 200 anställda valt att göra.

– Arbetsgivaren har ett ansvar för arbetsmiljön. Och ska man låta någon arbeta hemma i så pass stor utsträckning, då måste man ha en god arbetsmiljö. Så vi tycker att det är en rimlig avvägning att låna ut utrustning när det behövs, säger Jennifer Eriksson, ställföreträdande HR-chef på Jordbruksverket.

Alternativet, påpekar hon, är att arbetsgivaren bedömer att medarbetaren inte kan ordna en ostörd och fungerande arbetsmiljö i hemmet och därför inte kan teckna ett avtal om distansarbete.

– Men vår ambition är att underlätta för dem som kan och vill arbeta hemma genom att låna ut utrustning och ge stöd, så att distansarbetet blir så smidigt och effektivt som möjligt.

Jakob Brage, handläggare på Jordbruksverket, har lånat hem skärm, tangentbord och mus. Han jobbar för det mesta på två skärmar.

– I och med att jag är handläggare behöver jag ha flera fönster öppna samtidigt, säger han.

På hemmakontoret har Jakob Brage ett skrivbord och en stol som han själv har köpt. Där kan han stänga om sig och sitta ostörd.

– Det är riktigt bra. Det känns lite som att gå till jobbet när man sätter sig här inne, säger han.

Arbetsmiljöverket är en av de myndigheter som inte lånar ut någon utrustning till medarbetarna. Peter Green, vice avdelningsordförande för ST inom Arbetsmiljöverket, säger till Publikt att den fråga som framför allt engagerat medlemmarna är hur mycket man får jobba hemifrån. I nuläget är den övre gränsen 49 procent av arbetstiden. Något missnöje med att det inte finns möjlighet att låna utrustning har han inte hört.

– Men det är väl inget snack om att man kan tänka olika i den här frågan. Rent belastningsergonomiskt skulle det ju vara bra att kunna låna hem saker. Utifrån ett fackligt perspektiv får vi överväga om vi ska börja driva den typen av frågor, säger Peter Green.

Att möjligheten saknas tror han beror på att arbetsgivaren erbjuder en ergonomiskt anpassad arbetsplats på kontoret, och att det är ett frivilligt beslut att jobba på distans.

Bild: Michael Steinberg

Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt, beskriver det juridiska läget som ganska oklart vad gäller distansjobb och hemmakontor.

– Det här är ju fortfarande så nytt. Det måste prövas innan vi vet var gränserna går, säger hon.

Enligt arbetsmiljölagen och de föreskrifter som är kopplade till den har arbetsgivaren huvudansvaret för arbetsmiljön och för att förebygga arbetsskador. Det ansvaret gäller även när medarbetare arbetar hemifrån. Samtidigt måste arbetstagaren medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet och själv berätta om eventuella brister, även på hemmakontoret.

– Det kräver en annan typ av riskinventeringar, de får hitta på nya system helt enkelt, till exempel enkäter, säger Maria Steinberg.

För medarbetaren kan det dock ta emot att svara helt ärligt på frågorna. Det kan finnas en oro för att ”tvingas tillbaka” till kontoret på grund av arbetsmiljöbrister hemma.

– Skyddsombuden har naturligtvis en mycket viktig roll i att medverka i planeringen och uppföljningen av distansarbete, säger Maria Steinberg.

Hennes uppfattning är att de skilda villkoren för hemlån av utrustning i hög grad handlar om ekonomi. Att Arbetsmiljöverket tillhör de myndigheter som inte lånar ut någon utrustning tycker hon är ”intressant”.

– Då har man en ganska tuff norm som är till nackdel för arbetstagarna. Men de har väl dåligt med pengar, och det är en politisk fråga.

Som engagerad i arbetsmiljöfrågor tycker Maria Steinberg att staten som arbetsgivare borde ha samma regler för alla anställda.

– Jag tycker att staten ska vara en föregångare när det gäller bra arbetsmiljö, säger hon.

När medarbetare jobbar hemifrån sparar arbetsgivaren pengar på allt från minskat lokalbehov till toapapper och kaffe, och det borde parterna räkna på och diskutera, anser Maria Steinberg. En väg till bättre och mer enhetliga villkor kan vara att lyfta frågorna i avtalsrörelsen och reglera dem i lokala kollektivavtal, menar hon.

– Det är mitt arbetsrättsliga råd. Man måste ju göra någonting åt det, för nu ligger det och skvalpar. Det finns ännu inte några bra vägledande rättsfall i förvaltningsdomstolar.

Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön även på medarbetarnas hemmakontor

Enligt Arbetsmiljöverket har arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön även vid distansarbete. Arbetsgivaren ska därför säkerställa att arbetsmiljön på hemmakontoret inte orsakar ohälsa. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ska arbetsgivaren fånga upp både fysiska, organisatoriska och sociala risker vid distansarbete. Rutinerna för att undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera brister och risker i arbetsmiljön kan behöva anpassas. Vanliga arbetsmiljöproblem vid distansarbete som Arbetsmiljöverket lyfter fram är exempelvis dålig ergonomi och belysning, höga krav på att själv planera sitt arbete samt en otydlig gräns mellan arbete och fritid.

Källa: Arbetsmiljöverket

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.