Riksdagsledamöter diskuterade tystnadskultur med ST

ST2022-03-17

Tolv ledamöter och suppleanter från riksdagens konstitutionsutskott, KU, besökte på onsdagen STs centrala kansli. Där presenterade förbundet sin rapport ”Tyst stat”, som varnar för en utbredd rädsla och tystnadskultur på myndigheterna. ”Det är givetvis oroande uppgifter”, säger KUs ordförande Karin Enström, M.

ST publicerade i december förra året rapporten ”Tyst stat”, som bygger på en enkät bland drygt 1 500 statligt anställda om den interna öppenheten. Svaren visade att tre av tio känner en oro för repressalier om de skulle framföra kritik mot ledningen. Var femte hade avstått från att slå larm om missförhållanden. Ungefär lika många uppgav att de inte kände till de rättigheter som meddelarfriheten ger.

STs slutsats är att det behövs ett betydligt större fokus på öppenhet. I rapporten föreslås tydligare styrning från regeringen, en gedigen introduktionsutbildning för alla statsanställda samt inrättandet av en Öppenhetsombudsman med uppdrag att bevaka och utveckla yttrande- och tryckfrihetsfrågor i förvaltningen.

Svaren i enkäten och STs förslag presenterades för de inbjudna ledamöterna i konstitutionsutskottet.

– Vi vill inte bidra till allmän deppighet, vi vill förändra, sade STs ordförande Britta Lejon.

Flera frågor och reflektioner från ledamöterna gällde den introduktionsutbildning som Statskontoret har fått i uppdrag att utarbeta. ST har drivit frågan länge, och riksdagen gjorde för några år sedan ett tillkännagivande om att en sådan utbildning bör införas. Men Britta Lejon uttryckte en oro för att utbildningen om statstjänstemannarollen blir för tunn.

Socialdemokraten Per-Arne Håkansson ansåg att frågan om öppenhet på myndigheterna måste tas på allvar.

– Vi behöver hitta vägar framåt, och det är viktigt att ni är med och påverkar utbildningen.

Konstitutionsutskottets ordförande Karin Enström, M, säger till Publikt att uppgifterna som kommer fram i STs enkät är oroande.

– De statligt anställda har ett grundlagsskydd, men det måste ju fungera i verkligheten också. Sådana här undersökningar är viktiga.

Hon anser att STs förslag är intressanta, även om hon i dag inte vill ta ställning till dem.

– De är intressanta att titta vidare på. Det behövs både en grundlig introduktion och en systematisk uppföljning. Det är helt uppenbart så att den här typen av frågor måste man jobba med kontinuerligt.

Britta Lejon säger att hon blev positivt överraskad av intresset för de frågor rapporten tar upp.

– Jag är väldigt glad över att det blev en så stor uppslutning, och att ledamöterna hade så många frågor. Det känns som att intresset för hur statliga myndigheter fungerar har ökat. Vi har ju länge menat att man måste bekymra sig mer om förvaltningens demokratiska roll.           

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA