Socialdemokraterna tvekar om anstaltsplatser i Estland
För att regeringens planer på att hyra 600 fängelseplatser i Estland ska bli verklighet måste Socialdemokraterna säga ja. Efter att ha sett fängelset på plats är partiets rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho fortfarande tveksam. ”Jag hade hellre önskat att vi varit på studiebesök på nybyggda anstalter i Sverige”, säger hon till Publikt.
Den utredning som studerat förutsättningarna för att hyra anstaltsplatser utomlands konstaterade i januari att det krävs tre fjärdedels majoritet i riksdagen för att godkänna ett avtal om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat. Därmed krävs det att Socialdemokraterna röstar ja för att svenska intagna nästa år ska kunna placeras på anstalten i Tartu.
Partiets rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho berättar att Socialdemokraterna framfört en begäran till regeringen om att få besöka anstalten.
– Som ett led i att bilda oss en uppfattning om vad det skulle innebära så krävde vi att få komma hit och se med egna ögon, säger hon när hon träffar Publikt på flygplatsen i Tallinn på vägen tillbaka till Stockholm.
I Tidöavtalet 2022 kom regeringspartierna och Sverigedemokraterna överens om att undersöka möjligheten att hyra fängelseplatser utomlands. I Estland finns många lediga fängelseplatser, eftersom landet har nybyggda anstalter men allt färre fångar. Den sista december 2024 var nästan hälften av platserna lediga, enligt det estländska public service-bolaget ERR. Av 3 278 fängelseplatser stod 1 443 platser tomma.
I juni tecknade den svenska och den estländska regeringen ett avtal som ger Sverige möjlighet att hyra 400 celler med plats för 600 intagna. Men innan det kan bli verklighet måsta riksdagen alltså avgöra frågan.
Förra veckan besökte ledamöter från fem av partierna i justitieutskottet – alla utom Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet – anstalten i Tartu. De träffade bland annat justitieminister Liisa-Ly Pakosta och representanter för Estlands kriminalvård. Även Kriminalvården i Sverige och Regeringskansliet var representerade vid besöket.
Teresa Carvalho säger att besöket gett henne svar på de frågor hon haft.
– Sen är det flera frågor som inte går att besvara. Regeringen sitter ju nu och arbetar med att ta fram underlaget till en proposition. Exakta lagtexter och liknande har vi inte svar på, men de praktiska frågorna och de principiella frågorna har vi pratat mycket om, säger hon.
Kommer ni att stödja regeringens förslag?
– Vi har inte bestämt någonting än. Nu tar vi med oss de här intrycken och så får vi helt enkelt diskutera internt hur vi ska ställa oss till det.
Från början har Socialdemokraterna varit negativa till idén att hyra anstaltsplatser i andra länder, säger Teresa Carvalho.
– I den ena vågskålen, det som gör att vi i grunden är kritiska till en sån här lösning, åtminstone om den är långsiktig, ligger att fullt ut släppa kontrollen av svensk myndighetsutövning.
I den vågskålen finns också faktumet att det handlar om många arbetstillfällen. En rad kommuner i Sverige har bett att få egna kriminalvårdsanstalter.
– Det handlar ju om 400 jobb i Tartu. De vill jag ju hellre se i Norrköping eller Kalmar eller Åmål eller Hagfors.
I den andra vågskålen ligger den stora platsbristen inom svensk kriminalvård.
– Regeringen har dragit fötterna efter sig och vi är i ett akut läge. Kan det då vara aktuellt att tillfälligt hyra de här platserna för att komma ikapp med vår egen expansion? Det är de sakerna man får väga mot varann.
Teresa Carvalho är kritisk till att kriminalvården inte byggts ut snabbare i Sverige.
– Oavsett hur vi ställer oss till platserna i Estland är det tveklöst så att regeringen måste lägga lika mycket kraft och energi på att bygga ut Kalmar, Norrköping och så vidare, som man har lagt på Tartu.
Enligt Teresa Carvalho finns det kommuner som bara står och väntar på en expansion.
– I Kalmar finns en detaljplan som medger att man kan bygga 860 platser, men beskedet har fram till nu varit att man ska bygga hälften av de platserna. Nu har Gunnar Strömmer sagt – efter att vi har tryckt på – att det kan vara aktuellt med några fler, men det är i grunden lika många platser som man har sagt nej till i Kalmar som man har lagt kraft och energi på att ta fram i Estland.
Det finns också tydliga begränsningar vad gäller vilka intagna som kan komma i fråga för att avtjäna sina straff i Estland. Avtalet gäller vuxna män som inte har svår psykisk sjukdom, som inte har gängkoppling och som inte är radikaliserade.
Vad innebär de begränsningarna för möjligheten att fylla platserna?
– Jag ställde faktiskt den frågan till Kriminalvården, som också var med på besöket, och de menade att det klientelet finns. Sen måste man ju också ha en process där man tar hänsyn till fler faktorer innan man placerar intagna i Estland, till exempel familjeförhållanden, man måste ha barnperspektiv, man behöver prata begriplig engelska, så det finns mycket att ta hänsyn till.
Kriminaliteten har varit en av väljarnas viktigaste frågor, och Teresa Carvalho säger att hon vill gärna föra en diskussion med regeringen på området.
– Jag har under väldigt lång tid varit tydlig mot Gunnar Strömmer och regeringen att om ni vill har vår hjälp med detta så gör ni klokt i att bjuda in oss till samtal så vi kan ta ansvar för helheten tillsammans. Det intresset har inte funnits.
Bland de faktorer Teresa Carvalho väger in i det beslut som måste fattas finns närhet och likvärdighet.
– Estlands kriminalvård framstår som väldigt lik den svenska i många avseenden. Att det är ett europeiskt grannland runt Östersjön är en omständighet som gör det hela lättare än om det hade handlat om ett land väldigt mycket mer olikt Sverige.
Men det finns skillnader. I Estland har fångar i vissa avseenden större rättigheter. Möjligheten att läsa intagnas post och övervaka deras telefonsamtal är exempelvis mer begränsad än om de avtjänar sina straff i Sverige.
– Det är ju en av många saker som man behöver väga in, men jag tror ändå att det som är viktigast för oss är rättssäkerhet och likvärdighet i den ena vågskålen, och i den andra att vi har ett akut problem med bristerna i den svenska kriminalvården.
Teresa Carvalho väntar sig att regeringen lägger sin proposition i början av nästa år.
När ger Socialdemokraterna besked?
– Vi behöver nu ta hem de här intrycken och diskutera frågan internt. Men när vi har ett besked att ge, det kan jag inte svara på i dag.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
