ST emot privata stiftelser

HÖGSKOLAN2013-08-20

Regeringen öppnar för en omvandling av de statliga läro­sätena till privata stiftelser. Men ST gör tummen ned. Förbundsordförande Britta Lejon tror att det leder till mer slutna universitet och sämre arbetsvillkor.

I juni lade utbildningsminister Jan Björklund, FP, ett förslag på hur ombildning till privata högskolestiftelser ska gå till.

Regeringens argument för en reform är att en privat högskolestiftelse enklare kan sluta avtal med utländska parter och därmed ta del av EUs forskningspengar. Dessutom kan stiftelsen ta emot donationer och äga bolag.

Lärosätena får själva ansöka till rege­ringen om att ombildas, enligt förslaget.Inga extra pengar kommer att tillföras.

Inom ST befarar man att högskole­stiftelser får svårare att förhålla sig oberoende gentemot sina finansiärer.

– Vi behöver veta vilka pengar som skapar vilken forskning. I dag kan medborgarna följa pengarna och ha insyn, säger STs ordförande Britta Lejon.

Enligt ST är det myndighetsformen som bäst garanterar högskolornas oberoende och forskningens långsiktighet.

I förslaget ska medborgarnas möjlighet till insyn säkras genom att högskolestiftelserna förs in i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen, säger statssekreterare Peter Honeth. Därmed kommer stiftelserna att vara tvungna att registrera allmänna handlingar och de anställda behåller sin meddelarfrihet.

– Samma offentlighetsprincip ska gälla som i statliga myndigheter, säger Peter Honeth.

Men Britta Lejon är inte övertygad.

– Om stiftelserna skapar dotter­bolag har jag svårt att se att medborgarna ska kunna garanteras samma slags insyn i de bolagen, säger hon.

ST delar regeringens analys att läro­sätena kan behöva ökade möjligheter att samarbeta med utländska aktö­rer.

– Men det borde gå att lösa på annat sätt. Jag tycker man går över ån efter vatten för att lösa ett mindre problem och skapar ett mycket större problem på vägen, säger Britta Lejon.

Universitet och högskolor sysselsätter en fjärdedel av statens alla anställda. Regeringens utgångspunkt »är att personalens anställningsvillkor så långt möjligt ska förbli likvärdiga«.

– Formuleringen skapar väldigt många frågor som våra medlemmar och alla anställda på universiteten behöver få svar på, säger Britta Lejon.

Stiftelserna ska åläggas medlemskap i Arbetsgivarverket gen­om femton­åriga ramavtal. Därmed är det också de kollektivavtalen som kommer att gälla »inom överskådlig framtid«, enligt Peter Honeth.

– Men det kan man väl aldrig garantera. Har man en gång inrättat en stiftelse kan man sedan inte styra den, säger Britta Lejon.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA