Sverige riskerar att halka efter

HÖGSKOLEVERKET2012-12-03
Hittills har Sverige varit bland de länder i världen som har högst utbildningsnivå. Men nu riskerar Sverige att hamna på efterkälken, varnar Högskoleverket.

Högskoleverket har gjort en analys av utbildningsnivån i Sverige jämfört med utvecklingen i andra länder. Slutsatsen är att Sverige kan halka efter i utvecklingen.

Orsaken är att utbyggnaden av den svenska högskolan har stannat upp samtidigt som flera andra länder bygger ut sin högre utbildning.

Utbildningsvolymen, som var som högst 2010-2011, har nu minskat och enligt Högskoleverket finns inga planer på att fortsätta bygga ut högskolan de kommande åren.

Högskoleverkets analys visar att 30 procent av den vuxna befolkningen inom OECD-länderna hade högskoleutbildning eller annan minst tvåårig eftergymnasial utbildning 2010. För Sverige var motsvarande andel 34 procent. Därmed hamnar Sverige på sextonde plats. I Kanada, som ligger i topp, har hälften högskoleutbildning eller minst tvåårig eftergymnasial utbildning.

När bara de med högskoleutbildning räknas in ligger Sverige på elfte plats med 25 procent högskoleutbildade. Högst ligger Norge med 35 procent.

Norge har också högst andel unga, mellan 25-34 år, med högskoleutbildning: 46 procent. Sverige kommer på nionde plats. Här har 34 procent av de unga en högskoleutbildning.

Analysen bygger på statistik från OECD och Eurostat.

Vad gäller utvecklingen i Sverige konstaterar Högskoleverket att det inte kommer att finnas utrymme för fler helårsstudenter framöver jämfört med 2009. Då är även den tillfälliga ökningen av anslaget till högskolan 2013-2015 som aviserats i budgetpropositionen medtagen i beräkningen.

Fotnot: OECD – Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling – är ett samarbetsorgan för 34 länders regeringar och har sitt säte i Paris.

  

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.