Hittills har konfliktvägledarna lett medlingssamtal vid två tillfällen. Forskaren Thomas Jordan är en av sex vägledare.
Bild: Marit Lissdaniels
Hittills har konfliktvägledarna lett medlingssamtal vid två tillfällen. Forskaren Thomas Jordan är en av sex vägledare.

Konfliktvägledare hjälper till att lösa knutar

SÅ GJORDE VI: GÖTEBORGS UNIVERSITET2019-09-02
Infekterade konflikter kan göra jobbvardagen tung. För att hjälpa medarbetare att reda ut konflikter har Göteborgs universitet inrättat en intern vägledningstjänst.
Av:  Fatima Grönblad

Att det förekommer konflikter på en arbetsplats behöver inte alltid vara enbart av ondo. Men blir de långdragna kan de innebära ett stort arbetsmiljöproblem. Det visar såväl forskning som de arbetsmiljöundersökningar som Göteborgs universitet har gjort.

– Utöver att påverka människors hälsa kan destruktiva konflikter även kräva mycket resurser och tid från verksamheten, säger forskaren Thomas Jordan.

Han är en av sex konfliktvägledare i den interna tjänsten. Till vardags forskar och undervisar han om konflikthantering, men sedan i februari ägnar han fem procent av sin arbetstid åt att stötta universitetets medarbetare.

Genom att ta kontakt via vägledarnas gemensamma telefonnummer eller mejladress kan vem som helst som är anställd av Göteborgs universitet boka ett möte för handledning, utan att någon annan får veta det.

– Vi tror att det kan vara viktigt att få prata med en utomstående. Ibland är det chefen man har en konflikt med, eller så kanske man inte litar på sin chef.

Konflikter som pågår länge har en tendens att trassla till sig och bli svåra att reda i, konstaterar Thomas Jordan.

– Det tillhör konfliktens natur att man har svårt att hitta vägen ut. Då kan vi ställa frågor som gör att läget blir tydligare. Vi kan också stötta personen i att se och bedöma olika alternativ för att gå vidare – vad är mer och mindre sannolikt att det kommer att funka?

Vägledarna företräder inte personen gentemot andra. Behöver en anställd sådant stöd hänvisar de vidare till exempelvis facket. Däremot kan de medverka vid ett medlingssamtal.

Hittills har vägledarna lett medlingssamtal vid två tillfällen. Vad konflikterna handlat om vill Thomas Jordan inte gå in på, eftersom han inte vill riskera att någon identifieras.

För att ytterligare förbättra universitetets konfliktberedskap har en personalspecialist från varje fakultet fått fortbildning i konfliktkunskap. De ingår i ett nätverk som träffas regelbundet, under ledning av Mathias Hassnert, personalspecialist på den centrala personalenheten.

– Tack vare nätverket kan vi få bättre kunskap om vilken typ av konflikter som kan uppstå, så att vi kan planera förebyggande åtgärder, säger han.

Men målet är inte att eliminera alla konflikter, betonar Mathias Hassnert.

– Det är bra att diskutera olika uppfattningar. I bästa fall kan konflikter vara en drivkraft för att utveckla verksamheten.

STs sektionsordförande Peter Brandt ser positivt på möjligheten till konfliktvägledning.

– Det är inte alltid medlemmarna hör av sig till oss, och då är det bra att det finns en annan part att vända sig till. Vi är ju också lekmän, medan de som ingår i den här gruppen har bättre kompetens att hantera de här frågorna.

Mathias Hassnert är medveten om att det är få förunnat att ha tillgång till konfliktforskare inom den egna organisationen. Men han är övertygad om att det går att komma långt genom att skapa tydliga rutiner för hur destruktiva konflikter ska hanteras.

– Alla organisationer skulle ha glädje av det. Det är en viktig arbetsmiljöfråga.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.