“Det är inte ovanligt att utbytesstudenter kommer för att lyssna och för att lära sig mer om svensk kultur och om det svenska språket”, berättar Monica Eriksson, som försöker gå på lyssnarluncherna varje torsdag.
Bild: Roger Borgelid
“Det är inte ovanligt att utbytesstudenter kommer för att lyssna och för att lära sig mer om svensk kultur och om det svenska språket”, berättar Monica Eriksson, som försöker gå på lyssnarluncherna varje torsdag.

Lyssnarluncher ger mental avkoppling

SÅ GJORDE VI: SÅ GJORDE VI2019-10-08
På Karlstads universitet kan anställda och studenter varje torsdag lyssna till högläsning medan de äter lunch. Monica Eriksson är en av dem som uppskattar den möjlighet till avkoppling som lyssnarluncherna ger.

Både anställda och studenter på Karlstads universitet är välkomna till lyssnarluncherna, men också pensionerade anställda och utomstående. Det avslöjas aldrig i förväg vad som ska läsas, utan bara vem som läser, berättar ST-medlemmen Monica Eriksson, som också är aktiv i sektionsstyrelsen på universitetet.

− Det är olika personer som läser högt ur något som de har valt själva och som varit en läsupplevelse för dem på något sätt. Det kan vara allt från barnböcker till poesi, fackböcker, deckare och nobelpristagare. Man får verkligen komma i kontakt med författare som man kanske aldrig skulle läst annars.

Läsningen äger rum i studenthälsans lokaler. Deltagarantalet varierar, och det är inte alltid samma personer varje torsdag. Och vem som helst får anmäla intresse för att läsa.

− Jag har exempelvis läst ur Frans G Bengtssons Röde Orm. I dag läste jag ur Liftarens guide till galaxen, säger Monica Eriksson.

För henne är lyssnarluncherna ett viktigt avbrott från arbetet som fakultetsadministratör på institutionen för sociala och psykologiska studier.

− De ger mig ett tillfälle att bara sitta ned och slappna av och flyta bort i tankarna ett tag. Jag går inte precis varje torsdag, men jag försöker prioritera det eftersom jag mår bra av det.

Förutom själva träffarna har "lyssnarluncharna" en egen Facebookgrupp. Där skriver de vilken bok de läst ur och publicerar listor med boktips.

Det är Irina Persson, bibliotekarie på universitetsbiblioteket, som sköter Face­bookgruppen och kallelser till lyssnar­lunchen. Hon försöker själv att vara med varje torsdag.

− Det är som en oas i vardagen, säger hon.

Även Irina Persson uppskattar att det är så olika människor som läser. Hon tycker att hon på så sätt kommer i kontakt med texter som hon aldrig annars skulle ha stött på – som nu när hon läser en bok om trädens hemliga liv.

Själv väljer hon gärna någon rysk författare när hon läser högt.

− Det kan vara Tjechov, eller Sagan om tsar Saltan av Pusjkin.

Lyssnarluncherna startades för tolv år sedan av en anställd, Bengt Hällgren, numera pensionerad lärare, som fortfarande deltar på träffarna.

− En del tar en fysisk paus från arbetet genom att gå på gympa eller ta en promenad. Lyssnarlunchen ger i stället en mental paus, en stunds flykt från vardagsstressen, säger han.

Han berättar att det alltid varit en bredd på deltagarna – från förstaårsstudenter till professorer, och från naturvetenskap till humaniora.

− Alla är där för att de tycker om böcker och har lämnat sina yrkesroller bakom sig för en stund. Lyssnarlunchen är oerhört förenande.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.