”Det här blir en paus där man inte måste prestera eller vara social”, säger Ingrid Tano om mindfulness-rasterna i universitetets ljusterapirum.
Bild: Joachim Nywall
”Det här blir en paus där man inte måste prestera eller vara social”, säger Ingrid Tano om mindfulness-rasterna i universitetets ljusterapirum.

Meditation och ljus ger medarbetare ny energi

SÅ GJORDE VI: MINDFULNESS2022-12-23

När vintermörkret lägger sig bjuder ST-medlemmen Ingrid Tano på Högskolan Väst in till mindfulness i lärosätets ljusterapirum. ”Det är många som tycker att det är skönt att få landa och komma ned i varv”, säger hon.

En gång i veckan flyttar Ingrid Tano undan solstolar och breder ut filtar på golvet i ljusterapirummet på Högskolan Väst i Trollhättan.

Här får såväl studenter som kollegor ligga ned för att utöva mindfulness och tanka ljus i en halvtimme under årets mörka månader.

”Jag ser det som ett alternativ till att fika för dem som kanske inte orkar prata och träffa folk.”

Ingrid Tano, universitetsadjunkt och yogainstruktör.

– Vi fokuserar på andningen och gör långsamma rörelser för att mjuka upp axlar, rygg och skuldror som kan stelna under arbetsdagen. Jag ser det som ett alternativ till att fika för dem som kanske inte orkar prata och träffa folk. Det här blir en paus där man inte måste prestera eller vara social, säger Ingrid Tano.

Vid sidan av sitt arbete som universitets­adjunkt är Ingrid Tano också yogainstruktör. I år blir det tredje vintern som hon ordnar mindfulness-raster i ljusterapi­rummet.

Belysningen har funnits på högskolan betydligt längre än så, men var tidigare uppsatt i ett fikarum där den sällan slogs på. För ett par år sedan flyttades ljusterapilamporna därför till ett avskilt rum som allt fler har börjat upptäcka, berättar Ingrid Tano.

– Jag har tyckt att det har varit synd att alla inte har känt till det här rummet. Det passar inte alla att gå på meditation, men det går att använda till annat också. Man kan komma hit för att ha möten eller för att sitta i fred och arbeta en stund, säger hon.

Ingrid Tano och Liselott Lycke.
Bild: Joachim Nywall
Ingrid Tano och Liselott Lycke.

En av dem som regelbundet besöker ljusterapirummet är Liselott Lycke, kvalitetschef på Högskolan Väst. Det var hon som för snart tio år sedan tog beslutet att köpa in belysningen. Då var hon prefekt vid Institutionen för ingenjörsvetenskap, där många arbetsrum saknar fönster.

– Vi hade också många utländska doktorander och professorer, som är vana att få betydligt mer solljus, så inköpet var en arbetsmiljöåtgärd riktad till dem, men lamporna kan självklart vara till nytta för alla. Jag tycker själv att ljusterapi är otroligt skönt under den mörka tiden på året. Det sänker stressnivån och ger energi, säger Liselott Lycke.

Även om många delar Liselott Lyckes positiva erfarenhet av ljusterapi har dess effekter varit omdebatterade.

Statens beredning för medicinsk utvärdering slog 2007 fast att det saknades tillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av ljusterapi. Men sedan dess har det tillkommit forskning som styrker att behandlingen har flera hälsofördelar, menar Arne Lowden, sömn- och stressforskare vid Stockholms universitet, som bland annat studerat ljusterapins effekt på gymnasieungdomar.

– Ljusterapin kan stabilisera dygns­rytmen och därmed förbättra sömnkvaliteten. Den är ett utmärkt sätt att komma till rätta med nedstämdhet, trötthet och energibrist under den mörka årstiden, särskilt för dem som får milda depressiva symtom av årstidsväxlingarna, säger han.

Han har själv en ljusterapilampa på sitt skrivbord och menar att ljusrum, om belysningen är av god kvalitet och används på rätt sätt, kan vara en välmotiverad satsning på arbetsmiljön.

Det håller Liselott Lycke på Högskolan Väst med om.

– Att vi tar hand om personalen är ingen kostnad, utan en investering. I relation till vad sjukskrivningar och stressrelaterad ohälsa kostar handlar det här om små­summor, säger hon.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA