Jämställdhet

Löneskillnaden mellan kvinnor och män har i princip varit oförändrad sedan 2019. Förra året uppgick den till 9,9 procent, en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med året innan.

Kvinnliga arbetsförmedlare har lägre årsinkomst än sina manliga kollegor. Men det beror på arbetstid och inte på kön, enligt en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

När pappor till barn födda 2002 och senare fick fler reserverade föräldradagar tog även kollegor som inte omfattades av reformen ut längre föräldraledighet, visar en ny rapport från IFAU.

Det är bara i statlig sektor som könsfördelningen i chefsyrken är jämn, visar statistik från Medlingsinstitutet. Andelen kvinnliga chefer i staten är 48 procent, inom privat sektor 35 procent och i kommuner och regioner drygt 70 procent.

Svenskarnas vabbande minskade med 10 procent 2025 jämfört med året innan, enligt Försäkringskassans officiella statistik. ”Barnafödandet i Sverige minskar och därmed också antalet barn i de åldrar det vabbas mest”, konstaterar analytikern Patrik Zetterberg.

Arbetsgivarverket, Sveriges Kommuner och Regioner och Svenskt Näringsliv begär gemensamt att regeringen skjuter upp tillämpningen av EUs lönetransparensdirektiv. ”Det är inte rimligt att svenska arbetsgivare enbart får några månader på sig av förberedelse”, skriver de tre arbetsgivarorganisationerna.

En ny rapport från Medlingsinstitutet visar på stora skillnader i livsinkomst mellan kvinnor och män. ”Gymnasieutbildade män, och ibland också förgymnasialt utbildade män, har i genomsnitt högre livsinkomster än vad eftergymnasialt utbildade kvinnor har”, konstaterar myndighetens generaldirektör Irene Wennemo.

Kriminalvården har beslutat att inrätta särskilda säkerhetsplatser för kvinnor på klass 1-anstalterna Tidaholm och Saltvik. ”De senaste årens utveckling med kvinnor som döms till allt längre straff för grov brottslighet gör att vi behöver ta till den här åtgärden”, konstaterar Susanne Wedin, direktör för anstalt, häkte och frivård.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, föreslås få ökat anslag för att bekämpa osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Syftet är att myndigheten ska få resurser att arbeta effektivt med genomförandet av EUs lönetransparensdirektiv. DO Lars Arrhenius hoppas att arbetsmarknadens parter ser införandet av de nya reglerna som ett tillfälle att ta ny fart i arbetet för jämställda löner.

Justitieombudsmannen, JO, riktar kritik mot häktet i Göteborg för behandlingen av en gravid intagen hösten 2023. När det stod klart att kvinnan skulle föda meddelade häktet inte hennes svärmor, trots att det tidigare hade fattats beslut om att det skulle göras.

Kvinnor får i genomsnitt större belopp i ersättning från socialförsäkringarna än män i alla åldrar, visar statistik från Försäkringskassan. Skillnaden är störst i åldrarna 31–40 år, då kvinnor får mer pengar från både föräldraförsäkringen och sjukförsäkringen.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten minskade marginellt under förra året, efter två år av ökade löneskillnader, visar en rapport från Arbetsgivarverket. Skillnaden mellan mäns och kvinnors löner under 2024 var 4,67 procent. Den så kallade oförklarade löneskillnaden var 0,78 procent.

Det behövs mer samverkan mellan olika sektorer för att komma till rätta med jämställdhetsproblem på samhällsnivå. Det konstaterar Jämställdhetsmyndigheten i en analys av myndigheters och lärosätens arbete med jämställdhetsintegrering.

Unga kvinnor är mest utsatta för hot och våld, kränkande särbehandling och sexuella trakasserier på jobbet, enligt en ny rapport från Arbetsmiljöverket. I rapporten konstateras att unga kvinnor oftare arbetar ensamma och att de därmed riskerar att hamna i otrygga eller hotfulla situationer.

Kvinnor har nästan dubbelt så många sjukpenningdagar som män, enligt en ny rapport från Försäkringskassan. Orsakerna finns enligt rapporten både i arbetslivet och i privatlivet. Bättre arbetsvillkor och ökad jämställdhet kan enligt myndigheten minska skillnaderna.