Mäns disponibla inkomster var under 2022 i genomsnitt 23,3 procent högre än kvinnors, visar Medlingsinstitutets statistik. Det innebär att inkomstskillnaden har ökat med 1,2 procentenheter sedan 2020.
Regeringen vill öka Jämställdhetsmyndighetens anslag med 72 miljoner kronor nästa år. Förslaget innebär att regeringen anpassar sin styrning av myndigheten efter kritik från Statskontoret. ”Vi ger pengar direkt till myndigheten i stället för att man har gett myndigheten pengar i små portioner via olika deluppdrag”, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg, L, till Expressen.
Medellönen för alla i Sverige med en anställning var under förra året 39 900 kronor i månaden, enligt Medlingsinstitutets lönestrukturstatistik. I staten var den genomsnittliga lönen högre.
Jämställdhetsmyndigheten blir kvar i sin nuvarande form även under 2025, enligt Sveriges Radios Ekot. I den budget som nu förhandlas fram mellan regeringen och Sverigedemokraterna finns anslaget kvar, erfar Ekot.
Efter pandemin har det blivit fyra gånger så vanligt att människor jobbar mer än hälften av arbetstiden från hemmet, konstaterar Medlingsinstitutet i en analys.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män är i stort sett oförändrad sedan 2019, enligt statistik från Medlingsinstitutet. Förra året ökade skillnaden med 0,1 procentenhet till 10,0 procent.
Jämställdhetsmyndigheten fullgör ”i allt väsentligt” sitt uppdrag, enligt en analys från Statskontoret. Myndigheten är skicklig på tvärsektoriellt samarbete, men enligt Statskontoret kan mer göras inom jämställdhetspoltiken.
Att kvinnor i genomsnitt får lägre pension än män beror delvis på deltidsarbete, konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, i en rapport. Men enligt rapporten är det svårt att avgöra hur stor betydelse just deltidsarbetet har.
Förra året minskade regeringens styrning av myndigheternas jämställdhetsarbete, enligt en rapport från Jämställdhetsmyndigheten. ”Vi befarar att det i praktiken leder till minskade ambitioner när det gäller jämställdhet”, kommenterar Peter Vikström, analyschef på myndigheten, rapportens slutsatser i ett pressmeddelande.
Bara 2 av 33 lärosäten har nått sina mål när det gäller att rekrytera kvinnliga professorer, enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Inte heller när det gäller biträdande lektorer har målen nåtts.
Den så kallade ovägda löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten ökade under 2023 med 0,1 procentenhet till 4,8 procent, enligt Arbetsgivarverkets statistik. Det är ett trendbrott, efter nästan tio år av minskning.
Det inkomstgap mellan män och kvinnor som uppstår under barnets första år finns till stor del kvar när barnet fyllt nio år, konstaterar TCO i en ny rapport. Det beror enligt centralorganisationen på att kvinnor oftare jobbar deltid under småbarnsåren, vilket påverkar karriärmöjligheter och löneutveckling negativt.
Mammors obetalda föräldraledighet är i många fall längre än den totala tiden som pappan är föräldraledig under barnets första två år, enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Föräldrars totala föräldraledighet är mindre jämställd än vad uttaget av föräldrapenning visar, konstaterar myndigheten.