Krisberedskap

Regeringen ska i händelse av krig eller krigsfara bland annat kunna förbjuda stridsåtgärder och förlänga kollektivavtal, föreslår den särskilde utredaren Lars Dirke, som haft i uppdrag att se över den arbetsrättsliga beredskapslagstiftningen.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka Polisens beredskap. ”Det allvarliga säkerhetsläget ställer nya krav”, kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer, M, beslutet att tillsätta utredningen i ett pressmeddelande.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska ansvara för att samordna försörjningsberedskapen, föreslår den särskilda utredaren Birgitta Böhlin i ett betänkande. Enligt förslaget ska MSB också omvandlas från en enrådighetsmyndighet, där generaldirektören är ensam ansvarig gentemot regeringen, till en styrelsemyndighet.

Jordbruksverket har beslutat att krigsplacera samtliga tillsvidareanställda medarbetare. Syftet är att åstadkomma en robust livsmedelsproduktion i händelse av kris eller krig. ”I grund och botten handlar krigsplaceringen alltså om att säkerställa att vi har mat på bordet – oavsett hur omvärlden ser ut”, framhåller generaldirektör Christina Nordin i ett pressmeddelande.

Det saknas tydliga regler för hur a-kassorna ska agera när det gäller säkerhet och beredskap, konstaterar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, efter en granskning. A-kassornas beredskap behöver bli mer robust, anser myndigheten.

En utredning föreslår att en statlig beredskapsorganisation inrättas för att stödja kommunernas räddningstjänster. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska enligt förslaget ansvara för beredskapsorganisationen, som ska bemannas med civilpliktig personal.

Det behövs stora investeringar för att rusta upp det civila försvaret, menar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Myndigheten har sammanställt underlag från ett sjuttiotal myndigheter och bedömer att det behövs 27 miljarder kronor årligen under kommande år.

Försäkringskassan vill att regeringen utreder myndighetens beredskap i händelse av kris och krig, mot bakgrund av säkerhetsläget i Europa. Enligt myndigheten är de nuvarande reglerna från 1980-talet föråldrade – exempelvis har digitaliseringen omöjliggjort de föreskrivna manuella reservrutinerna för utbetalningar. 

Regeringen har kallat samman krisledningsrådet för ett möte i morgon torsdag, rapporterar SVT och andra medier. Med anledning av det försämrade säkerhetsläget har regeringen kallat fler statliga myndigheter än dem som normalt sitter med i rådet.

Den aktuella elkrisen väcker frågor om hur väl rustat Sverige är för en akut elbrist. Flera stora myndigheter uppger dock att de har god beredskap för ett sådant scenario, bland annat genom egen reservkraft.

Sextio statliga myndigheter ska bli beredskapsmyndigheter. Reformen är enligt regeringen ett led i en satsning för att stärka landets motståndskraft under fredstida kriser, höjd beredskap och krig.

Flera myndigheter ska ha en krigsorganisation och krigsplacerad personal redo om regeringen beslutar om höjd beredskap. Nu väcker Rysslands invasion av Ukraina frågor bland statligt anställda om vad placeringen egentligen innebär vid en krigssituation.

Trafikverket vill mångdubbla statens stöd till beredskapsflygplatser och öka antalet från dagens 10 ordinarie flygplatser till 22. Därmed skulle 12 av dagens 17 temporära beredskapsflygplatser permanentas.

Statens projektbidrag för att stärka krisberedskapen och civilförsvaret riskerar att användas i den ordinarie verksamheten, konstaterar Riksrevisionen efter en granskning. Därmed uteblir den önskade förstärkningen, enligt myndighetens rapport.