Krisberedskap

Svenska myndigheter är inte tillräckligt förberedda för att hantera stora miljöolyckor till sjöss, enligt Riksrevisionen. Det är särskilt allvarligt eftersom risken för sådana olyckor ökat på grund av Rysslands krig mot Ukraina och det förändrade omvärldsläget, konstaterar Riksrevisionen i sin granskning.

Folkhälsomyndigheten inrättar en ny avdelning för smittskydd och beredskap, med syftet att samla myndighetens arbete och kompetens. ”Organisationsförändringen gör oss ännu bättre rustade för att hantera hälsohot och framtida pandemier”, kommenterar generaldirektör Olivia Wigzell beslutet.

Kriminalvården har beslutat att krigsplacera mer än hälften av de anställda vid myndigheten. ”Över tid räknar vi med att behöva krigsplacera fler”, aviserar Kriminalvårdens HR-direktör Lena Hadad i en text på myndighetens sajt.

Regeringen ger 53 beredskapsmyndigheter i uppdrag att stärka sin beredskap. ”Vid snabba och oförutsägbara händelseförlopp är det som huvudregel bättre att agera än att inte göra det”, framhåller Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, konstaterar omfattande brister i hanteringen av tre allvarliga samhällsstörningar. ”Vissa svårigheter kommer igen i kris efter kris”, framhåller MSBs generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka i ett pressmeddelande.

Bristande samverkan och kommunikation mellan olika myndigheter och andra aktörer försvårade situationen i samband med snökaoset på E22 i Skåne i januari. Enligt en oberoende utvärdering ledde bristerna till svårigheter att effektivt inrikta och samordna insatserna.

Staten måste ha bättre kontroll över digitala funktioner och data, menar både experter och fackliga företrädare efter hackerattacken mot Tietoevry. ”Staten fokuserar alldeles för mycket på effektivitet och kostnadsjakt när man utformar it-system, och alltför lite på risken för sårbarhet”, säger STs ordförande Britta Lejon.

Regeringen ska i händelse av krig eller krigsfara bland annat kunna förbjuda stridsåtgärder och förlänga kollektivavtal, föreslår den särskilde utredaren Lars Dirke, som haft i uppdrag att se över den arbetsrättsliga beredskapslagstiftningen.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka Polisens beredskap. ”Det allvarliga säkerhetsläget ställer nya krav”, kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer, M, beslutet att tillsätta utredningen i ett pressmeddelande.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska ansvara för att samordna försörjningsberedskapen, föreslår den särskilda utredaren Birgitta Böhlin i ett betänkande. Enligt förslaget ska MSB också omvandlas från en enrådighetsmyndighet, där generaldirektören är ensam ansvarig gentemot regeringen, till en styrelsemyndighet.

Jordbruksverket har beslutat att krigsplacera samtliga tillsvidareanställda medarbetare. Syftet är att åstadkomma en robust livsmedelsproduktion i händelse av kris eller krig. ”I grund och botten handlar krigsplaceringen alltså om att säkerställa att vi har mat på bordet – oavsett hur omvärlden ser ut”, framhåller generaldirektör Christina Nordin i ett pressmeddelande.

Det saknas tydliga regler för hur a-kassorna ska agera när det gäller säkerhet och beredskap, konstaterar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, efter en granskning. A-kassornas beredskap behöver bli mer robust, anser myndigheten.

En utredning föreslår att en statlig beredskapsorganisation inrättas för att stödja kommunernas räddningstjänster. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska enligt förslaget ansvara för beredskapsorganisationen, som ska bemannas med civilpliktig personal.

Det behövs stora investeringar för att rusta upp det civila försvaret, menar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Myndigheten har sammanställt underlag från ett sjuttiotal myndigheter och bedömer att det behövs 27 miljarder kronor årligen under kommande år.

Försäkringskassan vill att regeringen utreder myndighetens beredskap i händelse av kris och krig, mot bakgrund av säkerhetsläget i Europa. Enligt myndigheten är de nuvarande reglerna från 1980-talet föråldrade – exempelvis har digitaliseringen omöjliggjort de föreskrivna manuella reservrutinerna för utbetalningar.