
Kriminalvården krigsplacerar 11 000 anställda
Kriminalvården har beslutat att krigsplacera mer än hälften av de anställda vid myndigheten. ”Över tid räknar vi med att behöva krigsplacera fler”, aviserar Kriminalvårdens HR-direktör Lena Hadad i en text på myndighetens sajt.
Kriminalvården har beslutat att krigsplacera drygt hälften av myndighetens 20 000 medarbetare. Kriminalvårdare, vakthavande befäl, lokalvårdare och köksansvariga är exempel på befattningar som krigsplaceras.
”De medarbetare som krigsplaceras nu blir placerade i sin grundtjänst, för att vid händelse av krig utföra arbetsuppgifter de är vana vid och utför till vardags”, förklarar Kriminalvårdens HR-direktör Lena Hadad i en text på myndighetens sajt.
Enligt lagstiftningen ska aktörer inte krigsplacera fler än de behöver för att driva den verksamhet som planeras i händelse av krig. Syftet är att de som inte är krigsplacerade i stället ska kunna bidra på annat sätt inom totalförsvaret. Det är orsaken till att Kriminalvården inte krigsplacerar samtliga medarbetare.
”I den här första omgången krigsplaceras de befattningar som vi ser tydligast behov av för att driva Kriminalvårdens krigsorganisation. Över tid räknar vi med att behöva krigsplacera fler i takt med att analysen av krigsorganisationen fortsätter”, kommenterar Lena Hadad myndighetens besked.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.